Svårare att dyka när vattnet värms

Deltakrokodilen är världens största reptilart och har funnits på jorden i minst sex miljoner år. Men nu är den hotad av allt högre vattentemperaturer, som påverkar dess förmåga att kyla ner sig och jaga.

Liksom alla reptiler är deltakrokodiler ( Crocodylus porosus) växelvarma, eller så kallat ektoterma. Det innebär att deras kroppstemperatur följer omgivningens. De måste ha tillgång till vatten för att inte bli överhettade, vilket sker vid cirka 40 grader Celsius. Men nu har en ny studie från University of Queensland visat att även en liten höjning av vattentemperaturen kommer att påverka deltakrokodilerna negativt. När temperaturen ökar med 3,5 grader från 28 till 31,5 halveras deltakrokodilernas dyktid. Och just en sådan höjning är trolig i deltakrokodilens levnadsområde runt norra Australien och Sydostasien, som en följd av klimatförändringarna. Det kommer att påverka krokodilernas sätt att leva, där vila, jakt och social interaktion sker under ytan. Dessutom riskerar de att bli upptäckta av både bytesdjur och större rovdjur om de inte kan ligga på botten tillräckligt länge. Växelvarma djur är känsligare för temperaturförändringar än däggdjur och fåglar, som håller samma temperatur hela tiden. Enligt Michael Axelsson, zoofysiolog vid Göteborgs universitet, finns ett antal evolutionära utvägar när livsmiljön för en organism förändras. Antingen sker en adaptation, vilket innebär att vissa individer bär på gener som gör dem bättre anpassade till den högre temperaturen och för vidare den till nästa generation. Det kommer att göra hela populationen anpassad till en högre temperatur. Eller så acklimatiserar sig individerna till den nya omgivningen, som exempelvis människor som bor på hög höjd under en längre tid och får en ökad lungvolym och fler röda blodkroppar. Alternativt letar djuren upp en ny livsmiljö som passar dem bättre.

– Eller så dör de ut, vilket inte är någon vidare strategi alls, säger Michael Axelsson.

Under deltakrokodilens mångmiljonåriga existens har temperaturen på jorden pendlat upp och ner flera gånger, men det som sker nu har de inte upplevt tidigare.

– Förändringen vi ser i dag går mycket fortare än någonsin tidigare. Hastigheten på uppvärmningen spelar roll. Arter kan bara anpassa sig till en viss gräns, säger Michael Axelsson. Av Anders Ryttarson Törneholm