Hjärnkirurgen som aldrig bär cykelhjälm
Henry Marsh har ägnat drygt 30 år åt att skära i vår allra mest känsliga kroppsdel. Svåra beslut där patientens liv står på spel tillhör hans vardag.
I boken Liv, död och hjärnkirurgi – en neurokirurgs memoarer (Lind & Co 2015) beskriver den brittiske neurokirurgen Henry Marsh sin över 30 år långa yrkeskarriär. Det handlar om allt från hisnande hjärnoperationer under lokalbedövning till hans arbete med att etablera neurokirurgi på dåligt utrustade sjukhus i Ukraina. Men boken, som redan blivit en bästsäljare i Storbritannien, USA och Tyskland, präglas också av de moraliska frågeställningar som väcks av att fatta beslut som är livsavgörande för andra människor. 1|
Varför tror du att boken har fått ett sådant genomslag? Liv, död och hjärnkirurgi – en neurokirurgs memoarer
– Mycket handlar om att veta när man ska operera och när man inte ska göra det. Det låter enkelt, men är inte det. Ett problem, speciellt när man har att göra med trauma, är att de flesta dör om man inte opererar – men ett stort antal av de patienter som överlever en operation får allvarliga hjärnskador. En del hamnar i ett vegetativt tillstånd. De är alltså vid liv, men saknar medvetande. 3|
Du skriver att du blev neurokirurg efter att ha bevittnat en operation av ett artärbråck?
– Ja, det var på den tiden då man i större utsträckning satte en klämma runt artärbråcket i hjärnan för att det inte skulle brista, vilket är lite som att desarmera en bomb med mikroskop. Det är en häftig men komplicerad operation, som kan leda till att patienten drabbas av en stroke, om man råkar peta hål på artärbråcket innan klämman är på plats. Den typen av öppna ingrepp utförs dock numera ganska sällan, eftersom man i dag kan få samma effekt med så kal�lad endovaskulär teknik. Då stänger man artärbråcket med en kateter som sticks in i ett större blodkärl ute i kroppen, exempelvis i ljumsken, och når blodkärlet i hjärnan via en passage i blodbanan. I de flesta fall är det mycket mindre riskfyllt för patienten. 4|
Vilka andra neurokirurgiska framsteg är värda att nämna?
– Det ironiska är att de största framstegen som skett handlar mycket om att göra neurokirurgiska ingrepp överflödiga. Det mest betydelsefulla är nog hjärnavbildning i form av MRI och Ct-scanning. Men även stereotaktisk strålbehandling, vars princip utvecklades av svensken Lars Leksell, är ett fantastiskt framsteg, som har inneburit att man inte längre behöver ta bort små och svåråtkomliga, men i sig godartade, tumörer på kirurgisk väg. 5|
– Rent tekniskt är det svårt att säga, men en vanlig orsak till neurokirurgiska operationer är skallskador, och det bästa sättet att undvika sådana är ju genom att förebygga dem. Det gör man till exempel genom att se till att människor är försiktigare i trafiken, säger Henry Marsh, som kontroversiellt nog varje dag cyklar genom London utan hjälm. Delvis för att provocera påpekar han att det finns väldigt lite stöd i forskningen för att hjälmtvång innebär färre skallskador till följd av cykelolyckor, men han tillstår också att han vill att hans egna barn använder cykelhjälm. Av Karin Skagerberg
Vad händer i framtiden?
Allt – med enkla ord och humor
Så funkar allt. Komplicerade saker förklarade med enkla ord.
Randall Munroe
Volante
Det finns många sätt att rita en karta. Man kan pricka in alla platser på jorden där det finns många träd. Eller där det bor många människor. Och varför inte visa bara de mörkaste platserna med mycket blinkande ljus på himlen.
Varje sida i den här boken myllrar av små teckningar och texter laddade med information. Och humor. Och mycket att fundera vidare på, för inget är självklart. För vad är egentligen platser med mycket blinkande ljus på himlen? Ibland kan det kännas lite omständligt med mångordigheten, men det är inte så svårt att lista ut vad som menas.
Det är där det är mörkt om natten, för då syns stjärnorna. Det känner vi igen – det är det fattigare södra halvklotet där belysningen är sparsam. Fast då kan man undra hur det är med havet? Där ser man ju stjärnorna tydligast.
Det är nog oundvikligt att många svar väcker nya frågor. Det vet denna författare som har skapat den tecknade nätserien xkcd, där streckgubbarna klurar över allt mellan himmel och jord. Språk, psykologi och kärlek blandas med vetenskap, matematik och teknik.
Randall Munroe är själv fysiker. Men han lämnade den amerikanska rymdstyrelsen Nasas robotforskning för att ägna sig åt sina trogna och vetgiriga läsare. Nyligen hedrades han av Internationella astronomiska unionen, då en asteroid döptes till 4942 Munroe. Asteroiden är stor nog för att orsaka en massiv katastrof om den krockar med jorden. Munroe i bokform är lugnare. Av Joanna Rose
Vacker djupdykning i livets utveckling
Evolution: the whole story
Steve Parker (red.)
Thames & Hudson
Växter behöver ju inte syre på samma sätt som vi djur – så varför dök de inte upp på land förrän havets blågröna alger hade gjort atmosfären syrerik? Det är en av många frågor som jag inte visste att jag borde ställa innan jag började läsa det här fantastiska verket om livets utveckling på vår planet. Svaret är enkelt för den som minns lite av skolans kemi: utan syre finns inget ozon, och utan ozon finns inget skydd mot solens ultravioletta strålar, som slår sönder arvsmassan hos alla levande organismer.
På det sättet, med utgångspunkt i miljöns olika förutsättningar, lotsas läsaren genom evolutionen, av forskare och vetenskapsskribenter som är experter på respektive område. Egentligen räcker det med att slå upp boken lite här och där på måfå efter att ha läst inledningen. Varje uppslag bjuder på lättöverskådliga exempel med vackra bilder, om det äventyr vi befinner oss mitt i. Missa inte kapitlet om flygande däggdjur – och varför det finns så enormt många olika arter av fladdermöss. Av Jörn Spolander
Astronomy Picture of the Day http://apod.nasa.gov/apod/astropix.html
Dagligen presenteras astronomiska bilder på APOD:S ( Astronomy Picture of the Day) hemsida. Det är ett par amerikanska astronomer som ända sedan 1995 lägger ut rymdbilder tagna både av professionella astronomer och amatörer. Robert Nemiroff är professor vid Michigan technological university och Jerry Bonnell, rymdforskare vid NASA:S Goddard space flight center i Greenbelt.
4 5Staden
7/1981
Vetenskapens största gåtor
6–7/1991
Hjärnan
7/1996
Maten
3/2012
En schackhäst befinner sig på en gräsplätt med 5x5 rutor. Varje gång den gör ett drag så trampar den på alla rutor på vägen. Hur kan hästen trampa på samtliga rutor exakt en gång genom att göra några drag? Exempel på två drag syns på bilden.