Vintern syns i tänderna
Neandertalarna var anpassade till ett klimat som var avsevärt kallare än det vi har i dag. Men nya rön visar att vinterkylan ändå kunde vara ett problem för barnen.
Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa.
Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances.
Forskarna började med att mäta förhållandet mellan olika syreisotoper i tändernas årsringar. Förhållandet mellan syreisotoperna är temperaturberoende och ger därför en bild av temperaturväxlingarna mellan årstider och mellan år.
Analyserna visar att klimatet var kallare och årstidsväxlingarna kraftigare för 250 000 år sedan, jämfört med för 5 000 år sedan.
Nästa steg blev att undersöka om det bistra klimatet lämnat några spår i tändernas årsringar.
Forskarna hittade en deformation i tandemaljen hos en av neandertalarna, som visar att hen var mycket sjuk under en veckas tid på vintern, under sitt andra levnadsår. Förändringar i tandkemin indikerar att barnets mineralbalans då sattes ur spel och att hen sannolikt förlorade kroppsvikt. Den andra neandertalaren hade två sådana perioder under sina första levnadsår, en på vintern och en på hösten. Inga sjukperioder inträffade under somrarna.
Bly som kommer in i kroppen kan göra ett avtryck i tandemaljen. Forskarnas analyser visar att de två neandertalarna fick i sig förvånansvärt stora mängder bly vid flera tillfällen under sina första vintrar i livet. Hur det gick till går inte att avgöra menar forskarna – men det finns flera blygruvor i området, så de kan ha fått i sig blyet via förorenat dricksvatten.
Grundämnet barium kan också anrikas i tänderna. Den främsta källan är bröstmjölken. Genom att analysera bariumhalterna i tändernas årsringar går det att fastställa hur länge barnet har ammats. Forskarna konstaterar att båda neandertalarna ammades tills de var två och ett halvt år gamla. Det är längre än vad tidigare forskning indikerat. Det finns inga tecken på att amningen avbröts under barnens sjukdomsperioder.
Pappans rökning vid tiden för graviditeten har minst lika stor betydelse som mammans. Män med rökande fäder hade 51 procent färre spermier än män med icke-rökande fäder, enligt en studie vid Lunds universitet. Detta oavsett nikotinexponering från mamman, socioekonomiska faktorer och killarnas egen rökning. Antalet spermier kan påverka mannens förmåga att bli förälder.