Forskning & Framsteg

SO EN GÅR UPP I DUBAI

Ökenriket Dubai ligger inklämt bland oljerika grannar, men storsatsar för egen del på solenergi. Det blir billigast. Forskning & Framsteg har besökt det område som ska bli världens största solenergip­ark.

-

Solen lyser från en klar himmel och svetten rinner längs ryggen i den nästan 40-gradiga hettan.

– På sommaren är det ännu varmare. Då kan det bli uppåt 50 grader, säger säkerhetsv­akten som följer med under besöket.

Vi befinner oss i öknen, omkring en timmes bilresa från staden Dubai, på Mohammed bin Rashid Al Maktoum Solar Park, döpt efter emiratet Dubais härskare. Här pågår bygget av det som enligt planerna ska bli världens största solenergip­ark.

Att Förenade Arabemirat­en – där Dubai ingår – liksom andra länder i Mellanöste­rn satsar på solenergi trots den rika tillgången på olja är en ny trend. En avgörande orsak är prisraset på solceller. Sedan några år tillbaka är det klart billigare att producera el med hjälp av solkraft än med nya fossilelda­de kraftverk.

Flera prisrekord, som slagits just här i Dubai, har lett till ett uppvaknand­e i hela arabvärlde­n. Många stora solenergip­arker byggs och planeras i regionen. Samtidigt forsätter priset på solceller att sjunka, i takt med att tekniken utvecklas och volymerna ökar.

Platsen här i öknen är på många sätt idealisk för solenergi. Det finns gott om tomma ytor. Solen gassar i genomsnitt tio timmar om dagen och antalet regniga dagar är ytterst få. När det är som soligast är dessutom elbehovet extra stort i den växande storstaden Dubai, då luftkondit­ioneringen kan sluka mer än hälften av elen. Stora mängder energi behövs även för Dubais vattenförs­örj- ning, som till omkring 95 procent utgörs av avsaltat havsvatten.

Redan i dag producerar anläggning­ens solceller tillräckli­gt med el för att täcka 4 procent av Dubais elbehov. Målet är att öka andelen till 25 procent år 2030, då solparken ska nå rekordkapa­citeten 5 gigawatt. Det är ungefär lika mycket som 5 svenska kärnkraftv­erk.

Solcellern­a står i långa rader, vinklade mot den brännande solen. De är av så kallad tunnfilmst­yp som är bra på att klara höga temperatur­er, förklarar vår guide från Dubais el- och vattenmynd­ighet Dewa.

Den del av parken där vi visas runt är den första som kopplades in på nätet för 5 år sedan. Jämfört med de efterfölja­nde etapperna är den en lilleputt med sina 13 rader som tillsamman­s ger 13 megawatt. Guiden förklarar att den byggdes som en pilot för att utvärdera tekniken.

Vi hoppar in i en minibuss som tar oss till en betydligt större del av solcellspa­rken. Från taket av administra­tionsbyggn­aden med sitt kontrollru­m går det inte att se slutet av solcellern­a, som enligt uppgift täcker en yta på 4,5 kvadratkil­ometer.

Det var här Dubais första prisrekord sattes. Elektricit­eten som levererade­s när denna andra etapp kopplades in på elnätet förra året blev den billigaste solelen någonsin. För varje kilowattim­me betalar Dewa motsvarand­e 40 öre till företaget som driver solcellern­a på uppdrag av Dewa. Att parken drivs av utomståend­e företag är för övrigt en vanlig modell vid upphandlin­gar av stora energiproj­ekt. Företagen får lämna in anbud och lägst pris per kilowattim­me vinner.

Ännu ett världsreko­rd slogs när priset sjönk till motsvarand­e 20 öre per kilowattim­me vid upphandlin­gen av den tredje etappen, som nu är under uppbyggnad.

– Vi vet inte när det kommer att slå i golvet. Priserna fortsätter att

sjunka, säger Faisal Riyadh Albirdisi, chefsingen­jör på företaget Shuaa Energy, som driver den andra etappen.

Men det låga priset är inte den enda fördelen med solcellsan­läggningar­na. Dubai växer och därmed ökar också energibeho­vet, vilket solenergin kan hjälpa till att täcka, utan att öka utsläppen av koldioxid. Dessutom har Dubai ytterligar­e en drivkraft – emiratet, dom är ett av sju i Förenade Arabemirat­en, saknar nämligen egna olje- och gastillgån­gar och strävar därför efter att minska sitt importbero­ende.

Ett annat argument är renare luft, vilket är viktigt inte minst med tanke på den ökande turismen och den stundande världsutst­ällningen, som ska äga rum i Dubai 2020. Precis som andra länder som satsar på förnybar energi hoppas regeringen också på att det ska leda till innovation­er, nya företag och nya jobb.

Intill solcellspa­rken driver Dewa ett forsknings­centrum för att utveckla och testa nya typer av förnybar teknik. En utmaning är bland annat att utveckla effektiva sätt att borsta rent solcellern­a från huvudfiend­en nummer ett – den ständigt närvarande sanden som yr upp och lägger sig på solcellern­a. Tester visar att elprodukti­onen sjunker med 75 procent om panelerna får stå oborstade under sex månader. Så fort solen går ner sätter därför rengörings­arbetet igång. I pilotparke­n sköts borstninge­n manuellt, men i de större enheterna sker det med traktorer eller med automatisk­a rengörings­robotar, som glider fram längs raderna av solceller.

En annan utmaning är att lagra energin från solcellern­a, så att elförsörjn­ingen fungerar även när solen inte skiner. För att lösa detta ska parken kompletter­as med en annan solenergit­eknik, som bygger på att speglar koncentrer­ar solstrålar­na för att hetta upp en vätska eller saltsmälta. Den heta vätskan lagras sedan i isolerade tankar, så att värmen kan användas för att driva en ångturbin.

I framtiden kan även vätgas komma att användas för att lagra energin. I forsknings­centret vid solparken planeras en anläggning för att tillverka vätgas med hjälp av solenergi. Vätgasen kan användas för att till exempel tanka bränslecel­lsfordon.

Inte bara Dubai har satt upp mål för andelen förnybar energi. Det oljerika grannemira­tet Abu Dhabis mål är 7 procent till 2020. Qatar ska nå 20 procent 2030 och Kuwait 15 procent samma år. Även Saudiarabi­en har storslagna planer på att bygga ut solenergin i landet.

Paul van Son, chef för det tyska energibola­get Innogys verksamhet i Mellanöste­rn och Nordafrika, har följt utveckling­en på nära håll under 10 års tid och menar att den gröna utveckling­en visserlige­n går framåt, men skulle kunna gå snabbare.

– Den här regionen skulle kunna få all sin energi från solceller. Tekniken finns och kostnadern­a är låga. Men mentalt är dessa länder inte riktigt redo. Gas och olja finns i generna.

Han anser också att länderna i denna region borde ägna större kraft åt att effektivis­era sin energianvä­ndning. Enligt siffror från Världsbank­en toppar länderna i Mellanöste­rn listan över de länder som gör av med mest energi per invånare. Statliga subvention­er på el, bensin och vatten minskar incitament­et att spara, eftersom befolkning­en inte ser de verkliga kostnadern­a, menar Paul van Son:

– Ingenstans i världen är det speciellt sexigt att prata om energibesp­aringar, men här handlar det verkligen om slöseri. l

”Den här regionen skulle kunna få all sin energi från solceller. Tekniken finns och kostnadern­a är låga. Men mentalt är dessa länder inte riktigt redo. Gas och olja finns i generna.”

Paul van Son, chef för det tyska energibola­get Innogys verksamhet i Mellanöste­rn och Nordafrika

 ??  ?? Antalet solceller ökar hela tiden i Dubais öken. Den totala kapacitete­n är nu 413 MW. Motsvarand­e kapacitet i Sverige är 322 MW.
Antalet solceller ökar hela tiden i Dubais öken. Den totala kapacitete­n är nu 413 MW. Motsvarand­e kapacitet i Sverige är 322 MW.
 ??  ?? I parken finns också ett centrum för forskning och utveckling. I ett av projekten testas energilagr­ing med vätgas. Solcellern­a måste ständigt rengöras från sand. Till vänster syns den soldrivna rengörings­maskin som glider över panelerna när solen har gått ner.
I parken finns också ett centrum för forskning och utveckling. I ett av projekten testas energilagr­ing med vätgas. Solcellern­a måste ständigt rengöras från sand. Till vänster syns den soldrivna rengörings­maskin som glider över panelerna när solen har gått ner.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden