? Tidsomställningar hotar hälsan

Apropå debatten om sommar- och vintertid – är inte tidsomställningen när vi flyger i östlig eller västlig riktning ett större hälsoproblem än den timme som omställningen till och från sommartid innebär? /Gunnar Ericsson

! Omställningen till och från sommartid är problematisk därför att den drabbar hela befolkningen – i vissa studier på populationsnivå har omställningen till exempel kopplats till något fler bilolyckor och hjärtinfarkter. Omställningen till sommartid motsvarar en resa i östlig riktning, då man måste gå upp tidigare. En sådan tidsomställning är mer besvärlig då vår dygnsrytm enklare anpassar sig till en senare snarare än tidigare sömn än vi är vana vid.

Påtagliga hälsoproblem, jetlag, kan uppstå vid en snabb omställning motsvarande minst två tidszoner. Till besvären vid jetlag hör bland annat trötthet, sömnsvårigheter och mag-tarmbesvär. Dessa besvär är ofta övergående, då längre flygresor för de flesta är enskilda händelser. Men många anställda inom exempelvis vård- och flygbranscherna utsätts för dessa fenomen på kronisk basis, med veckovis stora tidsomställningar, ofta motsvarande åtta tidszoner eller ännu mer. Sådant skiftarbete ger till exempel en akut försämring av reaktionsförmågan och ämnesomsättningen. På sikt ökar skiftarbete även risken för bland annat fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och försämrad hjärnhälsa. Vissa sjukdomsrisker tycks kunna motverkas, till exempel med tillräcklig återhämtning mellan tidsförskjutna arbetspass.

Varje vecka utsätter sig många därtill för en tidsomställning motsvarande en eller flera tidszoner, genom att gå upp och lägga sig på olika tider på helg och vardag. Detta benämns social jetlag och har också kopplats till en ökad risk för bland annat fetma och typ 2-diabetes. /Jonathan Cedernaes, läkare och forskare i neurovetenskap med fokus på störd dygnsrytm, Uppsala universitet

Kroppen påverkas negativt av resor mellan tidzoner, skiftarbete, när vi ställer om till sommartid – och det som kallas social jetlag.

hela vägen från Storbritannien till Japan. Men hela jordklotet kan väl inte ha temperaturer på 5–10 grader över det normala samtidigt? Totalt borde väl atmosfären på kort sikt ha en relativt jämn genomsnittstemperatur, även om den kan förändras på lång sikt? Motsvarades vår värmebölja av ovanligt kyligt väder någon annanstans? /Åke Johansson, Vallentuna

! Vädret vid ett visst område och en viss tidpunkt påverkas mycket av hur varmare respektive kallare luftmassor rör sig. När till exempel arktisk luft strömmar söderut, leder det till kyligt väder. Samtidigt kan mildluft söderifrån breda ut sig på Arktis. Sådana fördelningar och omfördelningar sker ständigt med de storskaliga luftströmningarna – atmosfärens allmänna cirkulation.

Värmen var verkligen utbredd under sommaren 2018, men det fanns områden med både varmare och kyligare väder än vanligt. Juni var ovanligt varm i delar av norra Sibirien, Nordamerika, Europa, Norra Afrika och Antarktis. Motsatta förhållanden rådde i Rysslands västra och östra delar, delar av Antarktis, norra Kanada och norra Grönland, samt söderut i Sydamerika. I juli var det ovanligt varmt i exempelvis stora delar av Europa, Nordamerika och norra Afrika samt i området kring Japan. Samtidigt var det kyligare än normalt i bland annat centrala Ryssland, delar av Sydamerika, östra Kanada och Antarktis. I augusti var Europa, delar av Ryssland och Asien, samt Nordöstra USA varmare än vanligt. Det motsatta gällde då i norra Nordamerika, nordvästra Australien samt delar av Sydamerika och Afrika.

Den globala uppvärm- ningen bidrar till att somrarna successivt blir varmare. Även om områden med kyligt väder balanserade det ovanligt varma vädret på andra håll under 2018, var sommarmånaderna även globalt sett bland de varmaste som finns i långa mätserier. Sommaren 2018 var exceptionell på många håll i världen med lokala värmerekord, värmeböljor och utdragen torka. /Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds universitet

? Gåtfulla bakterier i orörd sjö Har man nått ned till Vostoksjön på Antarktis ännu? /Boel

! Ja, ryska forskare penetrerade den nästan fyra kilometer tjocka isen i februari 2012 och nådde därmed ner till Vostoksjön. Den har varit isolerad från omvärlden i över 15 miljoner år, och många forskare tror att det kan finnas ett unikt ekosystem av mikroorganismer anpassade till den extrema miljön i sjön. Man tror att vulkanisk aktivitet under sjön i kombination med det höga trycket hindrar vattnet från att frysa. Vattentemperaturen är cirka –3°C, men fryspunkten är ännu lägre på grund av det höga trycket. Att studera mikrobiologi i en sådan unik miljö kan bland annat ge oss ledtrådar till om hur liv skulle kunna existera på andra istäckta planeter och månar.

Med hjälp av modern dnasekvensering av iskärnan har forskare hittat gener från en rad olika mikroorganismer – de flesta från bakterier, men även från svampar. I själva sjövattnet påstår ryska forskare att de har hittat två nya typer av bakterier, som hittills varit okända för vetenskapen, och det är fortfarande oklart vilken funktion de fyller. Dock har projektet fått mycket kritik eftersom det är mycket svårt att undvika och urskilja föroreningar på en sådan orörd plats. Bland annat användes fotogen som smörjmedel vid borrningen för att undvika att borrhålet skulle frysa igen och kollapsa. Därmed är det svårt att vara helt säker på om mikroorganismerna som påträffats verkligen kommer från sjön, eller introducerades av människor. Forskarlaget borrade upp samma hål igen i januari 2015 och påstår att metodiken då förbättrats. Men vad de har hittat återstår fortfarande att se. /Anders Torstensson, forskare i biologisk oceanografi, University of Washington