Roligare med vaktgrisar
Här vaktar jag – F&F 1/2019 Läste artikeln om lamadjur som vaktar boskap och kom att tänka på att man förr lät en gris bo med fåren. Grisen trodde att han var ett får och försvarade sin flock. En fullvuxen uppretad galt är inget man ger sig på. Galten ska med lätthet ha skyddat flocken från till exempel vargangrepp. Grisar är också kända för att ALDRIG ge upp.
Är det något som författarna tagit del av? Lite roligare med gris än lamadjur, som ju inte direkt är vanliga här i Sverige. /Kerstin Johansson
SVAR Tack för tipset! Det låter spännande. Under arbetet med artikeln stötte vi dock inte på några studier om vaktgrisar. Hör gärna av dig om du har mer information. /Red.
Hur kan det räcka med så lite gödsel?
Nytt sätt att gödsla skogen – F&F 1/2019 Tack för en intressant artikel om en revolutionerande gödningsmetod. Enligt artikeln skulle det behövas 80 gram per hektar, jämfört med 150 kilogram per hektar för konventionellt gödningsmedel. Det är en faktor på cirka 2 000 – vilket låter för bra för att vara sant. Hur är jämförelsen gjord? Det skulle även vara intressant att veta mer om tillämpningar för jordbruk och grönsaksodling. Finns det forskning på detta område? /Hans Lidén, Onsala
SVAR Vi har upptäckt att skogsträd, liksom många andra växter, kan ta upp aminosyror mycket effektivt från marken. Det gäller i synnerhet för aminosyran arginin. När växter tar upp arginin gynnar det tillväxten av rötter, finrötter och mykorrhiza.
När gran- och tallplantor sätts ut i fält måste de etablera kontakt med omgivande mark. Normalt sett tillför man inte näring (gödsel) vid planteringen av gran- och tallplantor, då man har funnit att det hämmar utvecklingen av rötter, vilket leder till att plantorna blir mer känsliga för torka. Men vi har utvecklat ett koncept som bygger på att man tillför en liten mängd arginin i form av kristaller vid plantering. Dosen arginin motsvarar 40 milligram kväve per planta, vilket omräknat per hektar (om man sätter 2 000 plantor per hektar) blir 80 gram kväve.
Jämförelsen med skogsgödsling gjordes för att denna gödsling, som normalt betyder att 150 kilo kväve sprids ut per hektar med helikopter, i genomsnitt leder till en tillväxtökning om cirka 15 kubikmeter. Normaltillväxten i skogen är 5 kubikmeter per hektar och år. Hur kan vi tro att 80 gram ger samma resultat som 150 kilo? För det första gödslar vi enskilda plantor och inte ett hektar, och för det andra gödslar vi små plantor och inte stora träd.
De data vi har från jämförelser mellan plantor som fått respektive inte fått argininfosfat visar att vi kan förkorta tiden för etablering avsevärt och vår hypotes är att plantstadiet kan förkortas med tre år. En normal skogsgeneration i Sverige är ungefär 80 år. Vi hoppas kunna korta ner den till 77 år. /Torgny Näslund, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå
Bra tidning – men dra ned på rymden
Vill, likt många andra läsare, framföra ett stort tack för en mycket stimulerande tidning. Ska man ha någon synpunkt förutom att den är bra så är det väl möjligen att andelen ”rymdartiklar” ibland kan bli väl stor. I synnerhet för en kemist som jag. /Lena Cedergren