Kan jag dras ned i djupet?
Stämmer det att man kan ” sugas med” om man är nära ett stort fartyg som sjunker? /Henrik
!Kort svar: Ja, i vissa fall. Utförligare svar: Risken för att sugas med avgörs av fartygets form, i vilket flytläge det sjunker och med vilken hastighet det sjunker. Antag att fartyget i slutskedet befinner sig lodrätt med fören eller aktern över vattenytan och att det sjunker långsamt. Eftersom förskepp och akterskepp i allmänhet är slanka (avsmalnande) blir det då en liten mängd vatten, och därmed låga vattenhastigheter, som behövs för att fylla ut det utrymme som fartyget lämnar efter sig. Då uppstår inte något ”sug” i närheten av fartyget.
Om fartyget i stället sjunker snabbt och har en större horisontell yta parallell med vattenytan uppstår ett ”hålrum” som ska fyllas med vatten. Detta ger lokalt höga vattenhastigheter riktade mot den sjunkande, horisontella ytan. Då hålrummet fyllts och fartyget fortsätter att sjunka bildas ett så kallat vakområde ovanför den horisontella ytan. I mitten av detta område är vattenhastigheten nedåt- riktad och trycket lågt, vilket innebär att en person som finns där riskerar att sugas med nedåt. Det förutsätter att personen befinner sig på eller nära den plana ytan, att ytan är horisontell och att fartyget sjunker snabbt. Om den plana ytan inte är horisontell utan lutar avtar effekten markant. /Carl-erik Janson, bitr. professor, avd. för Mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola
? Kan mobilen ge ett sjukligt beroende?
Är det samma mekanismer som styr mobilberoende som till exempel drogberoende? Påverkas samma områden i hjärnan och kan man bli lika ”fast” (det verkar så i min omgivning)? Går mobilberoende att behandla? /Lena
Även om det forskas ! en hel del kring mobiltelefoner och hur de används är nog det mest rättvisande svaret att vi än så länge inte vet hur det förhåller sig. Vi är inte säkra på att det går att prata om ett mobiltelefonberoende, i den bemärkelsen att mobiltelefonanvändaren skulle lida av ett beroendetillstånd, vilket ju faktiskt är en sjukdom. Till viss del kan det nog antas att mobiltelefonanvändande delar en del av de belöningsmekanismer som är inblandade vid ett alkoholeller drogberoende, med kickartad och snabb tillfredsställelse. En stor skillnad är dock att alkohol och andra droger är substanser som intas i kroppen och däri- genom ger en påverkan på cellnivå i hjärnan, vilket mobiltelefonanvändande inte gör.
Den viktigaste frågan är kanske huruvida individen som använder sin mobiltelefon upplever användandet som problematiskt eller ej. Går det ut över personens sociala relationer, utbildning, arbete med mera? I korthet: Skapar mobilanvändandet ett lidande hos individen? I sådana fall kan det vara värt att fundera över vad som pågår.
Därför blir det tyvärr svårt att svara på frågan om detta går att behandla – då vi ju faktiskt inte är säkra på om vi har att göra med en beroendesjukdom eller inte. /Andreas Fransson, At-läkare vid SUS Malmö och forskare inom mobiltelefonberoende
? Summan är en varmare jord
Sommaren 2018 upplevde inte bara Sverige och Nordeuropa en rekordlång värmebölja – rekordhöga temperaturer rapporterades