Mönster av skogsbränder
Eld lämnar en särskild typ av spår i trädens årsringar. Genom att studera dessa hoppas BRANDLJUD forskarna kunna förutspå risken för framtida bränder.
EEtt träd som överlever en skogsbrand kan få ett slags ärr i den årsring som bildades samma år som branden ägde rum. Det kallas för brandljud. Genom att undersöka brandljuden i levande och döda träd går det att kartlägga brändernas omfattning och antal i ett skogsområde flera hundra år tillbaka i tiden, i enstaka fall upp till 1 000 år.
Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, är expert på att tolka brandljud och menar att de innehåller förvånansvärt detaljerad information:
– Ibland går det till exempel att säga om en brand ägde rum i början, mitten eller i slutet av brandsäsongen under ett visst år.
Den kunskapen kan bland annat användas för att avgöra om en skogsbrand var anlagd eller inte.
– Vi har kunnat visa att under 1600- och 1700-talet ökade antalet skogsbränder som ägde rum tidigt på brandsäsongen i Sverige. Jag tror att förklaringen är att allt mer skog eldades upp för att ge plats åt åkermark och att det var lättare att kontrollera elden tidigt på säsongen, då marken fortfarande var lite fuktig, säger Igor Drobyshev.
Brandljuden visar också att naturliga klimatvariationer har bidragit till skogsbrändernas omfattning under 1600-talet, berättar Igor Drobyshev. Under mitten av århundradet inträffade en av de kallaste perioderna av den lilla istiden och under samma period kulminerade skogsbränderna. Klimatet var visserligen kallt – men också torrt och blåsigt med många åskoväder. Det förklarar mängden skogsbränder.
Genom att hitta tydliga samband mellan skogsbrändernas historia och återkommande regionala väderfenomen finns det en möjlighet att förutspå brandrisken inför kommande säsonger. Igor Drobyshev och hans kollegor beskriver ett sådant samband i en artikel i tidskriften Scientific reports.
Vid Stora bankarna utanför Newfoundland möter den varma Nordatlantiska strömmen den betydligt kallare Labradorströmmen. Forskarnas analyser visar att temperaturen i ytvattnet där har stor inverkan på risken för skogsbrand i norra Sverige. – Ju mer is det finns i det området under våren, desto större problem med skogsbränder norröver får vi under följande sommar.
Det beror på att isen kyler ner ytvattnet, och om det blir riktigt kallt pressas nederbörden som följer med västvindbältet söderut. Följden blir en ovanligt torr sommar i Sverige, vilket kan leda till både fler och mer omfattande skogsbränder.
Genom att bygga klimatmodeller runt den här sortens samband kommer det att bli lättare att förutspå brandriskerna inför kommande brandsäsonger, förklarar Igor Drobyshev.
– Genom att förutse hoten ges möjlighet att kraftsamla och höja beredskapen i god tid, i stället för att nödgas söka brandflyg och annan utrustning först när olyckan är ett faktum, säger han. l
”Genom att förutse hoten ges möjlighet att kraftsamla och höja beredskapen i god tid.”
Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp