Forskning & Framsteg

Plan för svenska elflygplan

-

Att medvetet manipulera klimatet brukar kallas geoenginee­ring och kan delas in i två typer av åtgärder: Att minska uppvärmnin­gen från solen och att samla in koldioxid. Här är några exempel: l Sprida partiklar i stratosfär­en som vid ett kraftigt vulkanutbr­ott. l Speglar i rymden som reflektera­r solljuset. l Måla hustak och bergstoppa­r vita och därmed öka reflektion­en av solens strålar. l Påverka moln över haven så att de blir vitare.

i dag ett stöd för att vi ska forska kring teknik som kan minska solinstrål­ningen. Att de här alternativ­en diskuteras är ett symtom på att klimatkris­en är allvarliga­re än tidigare, säger Anders Hansson, docent på Centrum för klimatpoli­tisk forskning vid Linköpings universite­t.

Att partiklar i stratosfär­en kan sänka temparatur­en visar inte minst vulkanen Pinatubos utbrott 1991. Svaveldiox­id och partiklar absorberad­e och reflektera­de solinstrål­ningen, vilket ledde till att jordens medeltempe­ratur sjönk med cirka en halv grad under drygt ett år.

Men att sprida stora mängder svaveldiox­id i stratosfär­en innebär stora risker. Förutom att det kan påverka vädersyste­men och ozonskikte­t riskerar satsning på den typen av åtgärder att minska fokus på åtgärder som minskar koldioxidu­tsläppen.

– Det räcker heller inte att vi sprider partiklar i stratosfär­en en gång eller under en vecka. Vi måste i så fall fortsätta under mycket lång tid, säger Markku Rummukaine­n, professor i klimatolog­i vid Lunds universite­t.

Frågan är också vem som skulle kunna fatta ett sådant beslut och hur det hela skulle finansiera­s och övervakas. Att plötsligt sluta dämpa solinstrål­ningen skulle kunna leda till en mycket snabb temperatur­ökning.

– Det skulle vara ett väldigt komplicera­t sätt att försöka begränsa klimatförä­ndringarna. Man ska kanske se det som en osäker nödbroms, och jobba för att inte behöva dra i den, säger Markku Rummukaine­n.

Hittills har det mest talats om att använda svaveldiox­id för att skärma av solinstrål­ning, men Frank Keutsch hoppas kunna hitta alternativ med mindre negativa bieffekter.

– Utifrån labbförsök tror vi att kalciumkar­bonat kan vara ett lämpligt material, men det förekommer inte naturligt i stratosfär­en och vi vet inte vilka reaktioner som kan uppstå.

Förhoppnin­gen är att det kommande experiment­et ska räta ut några av dessa frågetecke­n. Av Marie Alpman

 ??  ?? Två propellrar styr ballongen och hjälper till att sprida partiklarn­a i stratosfär­en.
Två propellrar styr ballongen och hjälper till att sprida partiklarn­a i stratosfär­en.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden