Varför förblindar förälskelse?
Stämmer det att man bara kan vara förälskad i 18 månader? Varför är det i så fall så?
/Viveka
Den inledande förälskelsefasen i en relation präglas ofta av mycket selektiv perception: Vi fokuserar helt på det underbara och attraktiva hos vår partner. Med tiden mildras denna skönmålning och vi uppfattar även mindre attraktiva drag. Därmed bryts förnekelsen av att sådana drag finns och den passionerade förälskelsen kan successivt övergå i en mer realistisk och hållbar så kallad mogen kärlek.
Denna process att lära känna varandra i en relation kan ta väldigt olika lång tid, beroende på hur umgänget ser ut, hur ofta man möts, förtroligheten och ärligheten gentemot varandra med mera. Vad jag vet har ingen seriös forskning belagt att det skulle gå en gräns just vid 18 månader. Påståendet speglar kanske en generell erfarenhet att det ofta tar lite mer än ett år att släppa något på föreställningen att ens partner är ”jordens underbaraste”.
Den passionerade förälskelsen innebär ett dopaminrus i hjärnan, präglat av begär- och njutningsupplevelser. Det är intensivt och selektivt och lämnar inte mycket plats för andra intressen. Ur ett evolutionärt perspektiv är det förståeligt att detta rus med tiden behöver balanseras och kompletteras med ”mys-och-pys-hormonet” oxytocin, så att en bredare vardaglig och kamratligare attraktion kan utvecklas, som ger utrymme för familjebildning, arbete och annat. /Åke Pålshammar, neuropsykolog, Uppsala universitet
? Anders Nilsson är vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar.
FRÅGA ANDERS! fraga@fof.se
Förra året stod jag i vattnet vid Skagens udde och såg vågor från motsatta håll kollidera mellan mina ben. Gränsen för Skagerrak och Kattegatt gick uppenbarligen där. Var ska jag stå på svenska sidan för att ha benen i var sitt hav? Är gränserna för de olika vattnen runt Sverige, från Skagerrak till Bottenviken, exakt definierade – och i så fall av vem? /Lars-åke Wångstedt
Frågor om havsområdens namn och gränser är mer komplicerade än frågor om exempelvis ortsnamn, bland annat eftersom det ofta är flera nationer som berörs. Ibland är namn på hav infekterade politiska frågor, med kopplingar till både historia och resurser. Ett exempel är havet mellan Japan och Korea i Asien.
Även i Östersjöregionen finns ett flertal olika namn på samma havsområde beroende på nation. I Sverige säger vi till exempel ofta Västerhavet som samlingsnamn för Kattegatt och Skagerrak, vilket av förklarliga skäl inte fungerar i Danmark, eftersom det havsområdet ligger öster om Danmark. På samma sätt skulle namnet Östersjön vara motsägelsefullt i Baltikum eller Finland. Man kan sammanfatta det med att ingen har patent på havsområdens namn och gränser.
För internationell sjöfart är det dock viktigt med entydighet, framför allt i samband med väderprognoser och navigationsvarningar. Två internationella organisationer har tagit initiativ till att definiera namn på havsområden internationellt: World Meteorological Organization ( WMO) samt International Hydrographic Organization (IHO). I Sjöfartsverkets publikation, Ufs A, beskrivs de havsområden som exempelvis SHMI refererar till vid Sjörapporten. Regionalt inom IHO pågår ett arbete med att tydligare definiera dessa gränser med faktiska koordinater för digital användning. Det färdiga resultatet av det arbetet ligger dock ett par år bort.
Att gränsen mellan Kattegatt och Skagerrak går vid Skagens udde i Danmark är allmänt vedertaget enligt såväl tradition som WMO och IHO. På svenska sidan är gränsen lite mer oklar. Enligt både WMO och IHO går gränsen vid fyren Pater Noster utanför Marstrand, men den som googlar kan hitta flera andra varianter. /Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi, Sjöfartsverket