Gamla mönster för barnafödande håller på att förändras.
De traditionella mönstren för barnafödande håller sakta på att förändras.
– Historiskt sett fick man oftast barn på våren, och vi hade även en liten puckel på hösten. Det betydde att man fick barn nio månader efter sommaren eller nio månader efter julen, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet och aktuell med en forskningsstudie om säsongsvariationer i barnafödslar.
Preventivmedel och ökad möjlighet till abort har sedan sakta förändrat dessa mönster, liksom preferenser om när på året man vill eller inte vill ha barn.
– Under 2000-talet har födslarna allt mer börjat utjämnas över året. Vi ser till exempel färre och färre vårbarn, säger Gunnar Andersson. Det allra tydligaste mönstret är att allt färre föds i slutet av året.
Tidigare forskning visar att barn födda i slutet av året har sämre förutsättningar i skolan jämfört med sina klasskamrater födda tidigare på året. Och på lång sikt klarar sig folk som är födda i början av året bättre – de har i regel högre utbildning och tjänar lite mer än den övriga befolkningen.
– Så vi tror att allt fler föräldrar planerar utifrån denna information, säger Gunnar Andersson, som även analyserat dessa mönster.
Det visade sig att högutbildade, svenskfödda och personer som inte genomgått skilsmässa i högre grad undviker att få barn sent på året.
– Det verkar vara en typisk svensk medelklassgrej att försöka undvika att få barn under årets sista månader, säger Gunnar Andersson, som tror att trenden kommer att fortsätta och förstärkas. Liknande mönster syns även i andra länder i västvärlden. Studien bygger på registerdata över alla de över 6,5 miljoner barn som fötts mellan 1940 och 2012 i Sverige, och är publicerad i Human Reproduction Open.