Ryktet om insekternas snara död är betydligt överdrivet!

”Och så har vi det här med insekterna”, suckades det på ett Tv-program nyligen mot bakgrund av skriverierna om insektsdöden. Ska alla insekter vara borta inom det närmaste seklet? En flitigt citerad artikel i detta sammanhang är en studie av orsakerna till att antalet insekter minskar, av SanchezBayo & Wyckhuys publicerad i Biological Conservation och refererad i F&F 3/2019. Vad som inte framgått i rapporteringen är att arbetet bara beaktar studier av insekter som minskar, med syftet att visa varför just dessa minskar. Studien ger en intressant analys. Stadstillväxt, markexploatering, ensidigt jordbruk och skogsbruk med mera har negativa effekter på insektsbestånd.

Men i diskussionen uttalar sig författarna om framtiden för insektsbestånd i gemen. Att från ett studiematerial som enbart beaktar bestånd som minskar säga att merparten av insekterna är försvunna inom 50–100 år håller inte. Att vissa insekter minskar i hårdexploaterade delar av Europa säger ingenting om hur stor del av insektsfaunan som minskar, i vilken takt bestånden minskar eller huruvida detta leder till utdöende.

Vi har ett allvarligt problem i att insekters livsmiljöer förändras och försvinner. Men det är en ganska långsam, smygande process. Enstaka svenska insektsarter har försvunnit från landet, men jag känner inte till en enda art som därmed dött ut globalt. Så argumentet handlar inte om, utan hur fort utarmningen går. ”Å ena sidan – å andra sidan” är ju lite av forskarens dilemma när man ska ge råd. Är det då inte bra att det kommer larmrapporter som väcker publiken? Kanske, men överdrifter är också farliga i det långa loppet. De slår lätt tillbaka och forskarföraktet ökar.

I kommentarer från forskare betonas kravet på långsiktiga studier av insektsbestånd. Det behovet är verkligen mycket stort, men det passar inte in i mallarna för forskningsfinansiering eller forskarmeritering: ”Jo, jag skulle vilja ha pengar till ett 30-årigt projekt med osäker utgång!” Och var får man sedan sin studie publicerad, om den visar att beståndet råkade vara konstant?

I tidskriften Sveriges Natur 1/2019 finns en balanserad artikel i frågan om insektsdöden. Och i Dagens Nyheter (20190316) riktas kritik mot artikeln i Biological Conservation, även om den allmänna tonen är högst alarmistisk. Den mest genomtänkta och balanserade artikeln (Thomas, C.D., Jones, T.H. & Hartley, S.E. 2019 ”Insectageddon”: a call for more robust data and rigorous analyses) fin

ner man i tidskriften Global Change Biology (doi: 10.1111/ gcb.14608). /Christer Solbreck, SLU i Uppsala