AUKTORITÄRA STRÖMMAR KAN FÅ ÖKAT SPELRUM
LUDVIG NORMAN, FORSKARE I STATSVETENSKAP VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
1| Många beskriver det kommande valet till Europaparlamentet som historiskt viktigt. Håller du med om det – och i så fall varför?
– Både ja och nej. Det är inte historiskt i den meningen att det skulle gälla något annat än tidigare. Men skillnaden är att många populistiska och nationalistiska partier har växt mycket i styrka på senare tid. Det som har hänt är att partier som förut varit starkt Eu-kritiska och ofta haft som mål att bara lägga ned hela projektet nu kan skapa allianser på europeisk nivå och förändra organisationen inifrån. Där kan man verkligen se ett skifte, till exempel att SD inte längre vill driva ett svenskt Eu-utträde.
– Det finns inga prognoser som tyder på att dessa populistiska partier kommer att dominera och sätta hela dagordningen efter valet. Men de kan försvåra för en försvagad majoritet att till exempel göra starka markeringar mot medlemsländer i EU som börjar halka åt ett mer auktoritärt håll. Dessutom kan det ske en informell påverkan på de andra partierna, att ge efter lite och gå i samma riktning.
– En avgörande faktor är hur väl de här populistiska och nationalistiska partierna lyckas hitta samarbeten sinsemellan – och vilka allianser som då uppstår bland de andra partierna.
– Nu före valet ser vi hur till exempel Ungerns premiärminister Orbán och Salvini, ledaren för det högerextrema partiet Lega Nord i Italien, försöker hitta allianser bland invandringsfientliga och Eu-kritiska partier och regeringar. Flera av de här partierna sitter ju dessutom i regeringsställning i Europa. Representationen ökar alltså på fler nivåer än bara i Eu-parlamentet.
2| Vad tycker du själv är mest intressant inför detta val?
– Det har förmodligen fått mer uppmärksamhet än något tidigare Europaval, så det ska bli intressant att se hur det påverkar väljarnas engagemang. Populismens framväxt kommer ju också att ställa de andra partierna inför ett vägval, som en parallell till vad som hände i Sverige efter det senaste riksdagsvalet. Då blir det spännande att se hur till exempel den europeiska socialdemokratin kommer att förhålla sig, om den rör sig åt vänster eller fortsätter rörelsen mot mitten och försöker hitta samarbeten med liberalerna. Och på högerkanten står valet mellan att öppna för mer samarbeten med populisterna eller skapa något slags bredare allianser i mitten. Den typen av skiften i det politiska landskapet tycker jag är mycket intressant.
3| Finns det några seglivade missuppfattningar om EU och Sveriges medlemskap som du vill passa på att avliva?
– En sak är hur de politiska partierna i Sverige brukar debattera sinsemellan, att de får det att låta som att de kan genomföra sin politik på Eu-nivå och ofta diskuterar saker som EU faktiskt inte hanterar – som vård, skola och omsorg. Den typen av frågor är något som väljarna bryr sig mycket om, men de sköts ju inte av EU.
– I stället för att debattera som om det vore en valrörelse inför ett riksdagsval, vore det mer fruktbart om diskussionen kunde handla om vilka samarbeten partierna vill bli en del av, för att kunna driva de frågor som ligger dem varmt om hjärtat.
– Det är där den politiska kraften i Europaparlamentet ligger, i de politiska samarbetsgrupperna. Om väljarna får se det så tror jag att det blir tydligare. l