I huvudet på en kriminell

Finns det något samband mellan avvikelser i hjärnans signalsubstanser och risken för kriminellt beteende?

/Nasita Angelica Marsson

Hjärnans signalsubstanser kan påverkas av bland annat droger och genetiska variationer. Missbruk av droger som amfetamin och anabola steroider har starka samband med våldsbrott. Men förhållandet mellan orsak och verkan är komplicerat, eftersom även kulturella faktorer bidrar och för att brottslighet ibland används för att bekosta just droginköp.

En gen där olika varianter (”polymorfismer”) har kopplats till kriminalitet och ökad risk att dömas till fängelse för våldsbrott är monoaminoxidas A (MAOA). MAO-A är ett enzym som bryter ner flera signalsubstanser, särskilt serotonin. Det betyder inte att särskilt många fall av kriminellt beteende kan förklaras av genvarianter i MAO-A – eller att alla människor med sådana polymorfismer är lagda åt kriminalitet – men det ger en vägledning om att serotonin-systemet kan vara påverkat vid kriminellt beteende. Flera genetiska undersökningar antyder att det är kombinationen av Mao-a-polymorfismer och en bakgrund präglad av misshandel och vanvård som ökar risken för kriminalitet – ett exempel på interaktion mellan gen och miljö. I några rättegångar utomlands har Mao-a-polymorfism framgångsrikt åberopats som en förmildrande omständighet och lett till lägre straff. Detta är dock mycket kontroversiellt. Det finns i dag inga enkla samband klarlagda mellan signalsubstanser och kriminellt beteende. Det görs dock stora framsteg i förståelsen av hjärnans system för kontroll av aggression och socialt beteende, som förhoppningsvis kommer att sprida ljus över frågan. /Christian Broberger, forskare i neurovetenskap, Karolinska institutet