Energisnål elbåt
FORDONSFORSKNING I sommar sjösätts de första serietillverkade exemplaren av en snabb och energisnål svensk elbåt med en räckvidd på hela nio mil per laddning. Men konstruktionen kräver aktiv styrning för att båten inte ska välta.
Båten flyger fram – bokstavligen. Mjukt och tyst skär den svallvågorna i stället för att skumpa över dem som en vanlig fritidsbåt.
– Det här blir en betydligt lugnare båtfärd, säger Gustav Hasselskog medan han rattar den drygt sju meter långa elbåten i 24 knops fart.
Trött på bensinslukande fritidsbåtar bestämde han sig för att bygga en elbåt som var både snabb och hade bra räckvidd. Nu driver han företaget Candela
Speed Boat på Lidingö. Efter flera års utveckling är produktionen i gång i verkstaden, inte långt från hamnen. De första kunderna ska inom kort få sina båtar och kunna susa över vattnet i upp till 30 knop.
Med fulladdade batterier är räckvidden cirka 50 sjömil (drygt 90 kilometer). Ytterst få av Sveriges omkring 800 000 fritidsbåtar är eldrivna. I stället är de en stor källa till utsläpp. Enligt Naturvårdsverket släpper de ut cirka 180 000 ton
koldioxid om året, vilket motsvarar en tredjedel av utsläppen från inrikesflyget.
Att utvecklingen av elbåtar går långsammare än utvecklingen av elbilar beror på att traditionella båtar är betydligt mer energikrävande fordon än bilar.
– En normal, bensindriven båt i den här storleksklassen drar omkring 15 gånger mer bränsle per mil än en bil. Med så stor energiåtgång går det inte att elektrifiera. Batterierna räcker ingenstans, säger Gustav Hasselskog.
För att minska vattenmotståndet har företaget valt en bärplanslösning, som innebär att båtens skrov flyger ovanför ytan. Lyftkraften kommer från två vingar under vattnet. Bärplansbåtar har funnits i mer än 100 år. Men det är svårt att göra dem tillräckligt lätta och stabila, vilket är en orsak till att bärplanstekniken inte har slagit igenom i stor skala ännu.
För att minska vikten är båten tillverkad i kolfiber och använder ett avancerat styrsystem för att hålla den på rätt köl. Olika sensorer mäter ständigt båtens position.
Datorer ombord ger order till hydraulsystemet som vrider vingarna under vattnet.
– Annars skulle båten välta, säger Gustav Hasselskog.
Han jämför med ett JAS-plan, som också kräver aktiv stabilisering. Att få styrsystemet att fungera har också varit den största utmaningen under utvecklingsarbetet. Av Marie Alpman