Är tambin skadliga?
Hur påverkas den vilda insektsfaunan av bikupor? Ett fåtal utställda samhällen i en skogsbacke innebär flera hundra tusen tambin i området. Kan det finnas risk för att tillgången på nektar begränsas för andra insekter, eller för sjukdomsspridning? Och omvänt: finns det insektsarter som gynnas av tambiets närvaro? /Mats Nylinder
! Det finns studier som visar att tambin konkurrerar med vilda bin om pollen och nektar från blommor, som är deras föda. Men konkurrensen är mindre om det finns god tillgång på blommor. Tambin rör sig över områden som har flera kilometers radie för att söka föda, så alla utsatta bin kommer inte att befinna sig i den lokala skogsbacken. Även om konkurrens påvisats vet man inte hur stor effekt detta har på vilda bins populationer. Den begränsade forskning som finns antyder att också andra pollinerare som nyttjar samma blommor som tambin kan påverkas negativt. Det finns även studier som tyder på att virus sprids mellan honungsbin, humlor, solitärbin, getingar och andra insekter. Det innebär att tambin kan sprida virus till vilda pollinatörer – och att vilda pollinatörer kan sprida virus till tambin. Det är dock fortfarande oklart vilken process som leder till sjukdom hos de olika grupperna. Ökad förekomst av tambin skulle naturligtvis kunna gynna rovlevande insekter som äter bin. Däremot finns det ingenting som tyder på att vilda pollinerande insekter gynnas av att man sätter ut tambin.
/Henrik Smith, professor i zooekologi,
Lunds universitet
? Ung hjärna sårbar för droger
Hur påverkas ens psykologiska utveckling av missbruk? Stannar man mentalt i växten? Utvecklas man, fast annorlunda? Eller har det inget samband? /Christoffer
! Missbruk sätter spår i den psykologiska utvecklingen på flera olika sätt. Jag kommer här främst att fokusera på alkoholmissbruk, men bilden sammanfaller ofta med andra former av substansmissbruk. Missbruk leder ofta till sämre funktion i frontalloben – hjärnans centrum för planerings- och organisationsförmåga, konsekvenstänkande och impulskontroll. Ju tidigare missbruket påbörjats, desto större är risken att hjärnans utveckling påverkas negativt – och just frontalloben är extra sårbar då den utvecklas fram till cirka 25-årsåldern. Hjärnans belöningssystem påverkas också med tiden av missbruk, vilket påverkar sinnesstämning och gör att bland annat depressivitet, irritabilitet och håglöshet tenderar att förstärkas. Individer är dock olika sårbara för alkohol och drogers effekter. Hjärnan är plastisk och kan ofta återhämta sig, men det blir svårare ju längre missbruket har pågått.
Även förmågan att hantera motgångar kan påverkas. Att gå igenom kriser är smärtsamt, men erfarenheterna kan, om rätt förutsättningar finns, ge ökad förmåga att möta framtida motgångar. Att genom berusning undvika att hantera negativa känslor minskar möjligheten att lära av sina erfarenheter och att erfara att man klarar av svårigheter. Här ska noteras att missbruk bara är ett av många möjliga undvikandebeteenden.
Den sociala situationen runt ett missbruk kan också spela stor roll för personens psykologiska utveckling – i synnerhet om missbruket initieras i ungdomen. Att dricka alkohol eller ta droger kan bli en betydande gemensam nämnare i umgänget, vilket innebär en minskning av andra stimuli och därmed minskade möjligheter att utvecklas på andra arenor. Detta kan också påverka identitetsutvecklingen, som är central i tonåren, på så sätt att man tidigt lyfter in alkoholkonsumtion som en central del av sin person och i sina vanor.
/Malin Hildebrand Karlén, leg psykolog, forskare i missbrukspsykologi, och Claudia Fahlke, leg psykolog, professor i psykologi, Göteborgs universitet
? Ja trots att fler säger nej
Den 18 januari 2019 valdes Stefan Löfven till statsminister med siffrorna 115 ja, 153 nej, 77 avstår och 4 frånvarande. Det känns för en lekman omvänt att en minoritet ja-röster vinner över en majoritet nej-röster därför att nej-rösterna inte får absolut majoritet. Är det alltid så i riksdagen och även i andra demokratiska institutioner? /Gunnar Olsson
! Principen att en regering kan sitta kvar så länge den inte har en majoritet av riksdagsledamöterna emot sig kallas negativ parlamentarism. Sverige är inte ensamt om denna regel. Men det finns också många länder som tillämpar positiv parlamentarism – att en regering endast kan sitta kvar med uttryckligt stöd av en parlamentarisk majoritet. Det har förekommit flera gånger tidigare att ett förslag om ny statsminister har gått igenom trots att antalet nejröster överstigit antalet jaröster – så skedde 1978, 1979 och 1981, när först Ola Ullsten och sedan Thorbjörn Fälldin utsågs till statsminister. När riksdagen röstar om andra frågor än regeringens överlevnad gäller annars normalt att ett förslag bara antas om antalet ja-röster är större än antalet nej-röster. Däremot förekommer ofta att förslag antas i riksdagen trots att endast en minoritet av riksdagens ledamöter har röstat ja. Det hänger samman med att ledamöter som är frånvarande eller lägger ned sina röster inte räknas.
Syftet med negativ parlamentarism är att det ska vara lätt att få fram en regering. Principen har diskuterats i många sammanhang sedan regeringsformen antogs 1974, och hittills tycks det ha funnits brett stöd för den nuvarande ordningen. Troligen kommer erfarenheterna från den utdragna regeringsbildningen 2018–2019 att leda till en förnyad diskussion, men mycket tyder på att regeringsbildningen skulle ha blivit ännu mer utdragen och komplicerad om den nya statsministern hade behövt uttryckligt stöd av en riksdagsmajoritet. /Johannes Lindvall, professor i statsvetenskap, Lunds universitet
? Om himlakropparna var partiklar
Om man studerar universum i en skala som om dess delar (galaxer, stjärnor, planeter med flera) sinsemellan liknas med en samling molekyler, atomer, elektroner – kan man då skönja kvantmekaniska effekter mellan universums olika delar?
Tack för er viktiga tidning, förresten! /Michael Nilsson
! Kvantmekaniska effekter har vanligtvis bara betydelse på mycket små avstånd; långt mindre än de vi rör oss med i vardagen och ännu mycket mindre än de gigantiska avstånden mellan stjärnor och mellan galaxer. Därför kan vi vanligtvis helt försumma kvanteffekter när vi studerar stjärnor och galaxers rörelser, som helt bestäms av tyngdkraften.
Med detta sagt så finns det ändå spekulationer om hur kvantmekaniken skulle kunna vara viktig även i kosmologiska skalor. Kvanteffekter kan ge energi till tomrummet mellan galaxer, och denna vakuumenergi skulle kunna förklara varför universum växer snabbare och snabbare. Det har även spekulerats om att den extra tyngdkraft som behövs för att hålla samman stjärnorna i en galax skulle kunna förklaras med osynliga partiklar som är så lätta att dess kvanteffekter sträcker sig över hela galaxen.
/Edvard Mörtsell, professor i observationell kosmologi, Stockholms universitet
”Syftet med negativ parlamentarism är att det ska vara lätt att få fram en regering.”