Den uppkopplade åkern
Med hjälp av drönare, sensorer och självkörande jordbruksmaskiner blir jordbruket alltmer digitalt. Via datorn använder bonden den insamlade informationen för att styra insatserna på fälten från sådd till skörd.
annat med hjälp av artificiell intelligens, för att samla in och analysera stora mängder data och förvandla informationen till handfasta råd till lantbrukaren.
Dataunderlaget kan komma från satelliter, flygplan och drönare – eller från sensorer som sitter på traktorer eller fyrhjulingar som körs över fältet.
– För att fatta rätt beslut måste man veta varför det ser ut som det gör. Vad är det som begränsar skörden på just mitt fält? Här kommer bondens egen kunskap så klart också in, säger Kristin Piikki.
Målet är ofta ett beslutsunderlag eller ett beslut i form av en digital karta som kan användas för att reglera mängden av till exempel gödsel eller kalk.
– Digitaliseringen ger helt nya möjligheter att optimera insatserna. Målet är bättre lönsamhet, större skördar, högre
kvalitet och minskade miljörisker, säger Kristin Piikki.
Hemma hos Henrik Stadig har vi lämnat köket och åkt ut till fältet som vi nyss såg på satellitkartan. Att det växer så olika beror bland annat på att jordmånen varierar. Gården ligger precis på gränsen mellan den lerhaltiga Varaslätten och mer sandiga jordar österut. Men variationen kan också förklaras av fjolårsgrödan. Där det växte ärtor förra året finns mer kväve i jorden jämfört med de ställen där det växte havre. Skillnaden är svår att se från marken.
– Satellitbilderna ger verkligen en aha-upplevelse, säger Henrik Stadig.
Han ser positivt på att tekniken kommer in i jordbruket och deltar även i olika utvecklingsprojekt. Den senaste tiden har till exempel en drönare flugit över ett av fälten och spanat efter ogräs. Där den hittat skiftningar har den gått ner och räknat ogräset, något som sedan ligger till grund för hur mycket ogräsbekämpningsmedel som kommer att sprutas på de olika delarna av åkern.
Användningen av drönare i jordbruket är något som kommer att öka. Det menar Jonas Engström, som är verksam vid forskningsinstitutet RISE i Uppsala och leder en ny testbädd för digitaliserat jordbruk på Sveriges lantbruksuniversitet, Campus Ultuna.
Här ska både forskare och företag kunna testa ny jordbruksteknik. Drönare kommer att användas för att övervaka odlingen, för att avgöra hur bra det växer och hur mycket ogräs det finns. Med hjälp av nya typer av sensorer ska även angrepp av till exempel svamp kunna upptäckas på ett tidigt stadium.
Sensorer i marken ska mäta jordens fuktighet, temperatur och näringsinnehåll. Informationen skickas trådlöst till en mottagare vid åkerkanten och därifrån vidare till en molntjänst.
Trenden mot eldrivna självkörande fordon pågår även inom jordbruket. Ett av de första projekten på åkrarna i Ultuna är en självkörande ogräsbekämpningsmaskin. Forskarna Marvin Seibert från Uppsala universitet och Gunnar Larsson från SLU testar styrsystemet.
– Jämfört med en självkörande bil så är underlaget både mjukare och ojämnare, men vi lyckas få den att gå i samma hjulspår, säger Marvin Seibert.
På maskinen finns en landningsplatta för drönare. Tanken var från början att bekämpa ogräs med laser från luften.
– Problemet är att det inte är lagligt, så nu använder vi i stället mikrovågor. Vi testar också att låta drönaren spruta hett vatten på ogräset med en slang, förklarar Marvin Seibert.
Det finns flera fördelar med att använda många små, självkörande jordbruksmaskiner jämfört med traktorer, som tenderar att bli allt större och tyngre. Mindre maskiner trycker inte ner jorden på samma sätt. Det öppnar också för nya odlingssystem där allt inte måste sås i snörräta rader.
– Med små, autonoma maskinsystem skulle man också kunna blanda grödor på ett helt annat sätt än i dag, säger Jonas Engström.
Bondens jobb går från att köra traktorn till att övervaka maskinerna, byta redskap och planera åtgärder. För att kunna dra nytta av alla insamlade data och fatta rätt beslut gäller det att de samlas in, analyseras och presenteras på ett lättillgängligt sätt. Detta är också en viktig uppgift för den nya testbädden.
– Visionen är att bygga en datainfrastruktur för jordbruket, som sedan kan skalas upp så att lantbrukaren kan få ett enkelt beslutsstöd, säger Jonas Engström.
Det finns dock en viktig faktor som är omöjlig att styra över – vädret. I Ultuna finns flera väderstationer som mäter vindhastighet, nederbörd och andra väderparametrar.
Tillsammans med SMHI pågår ett projekt som går ut på att skapa superlokala väderprognoser.
– Lantbrukaren skulle då kunna få en prognos för ett enskilt fält, säger Jonas Engström. l