Forskare: Polisen brister i ledarskap
En ny typ av ledarskap. Och ett mer analyserande arbetssätt. Det behöver polisen för större framgång mot gängvåldet, enligt forskaren Stefan Holgersson.
Ni har skrivit en rapport om polisens arbete mot gängvåld. Vilken är den viktigaste slutsatsen?
– Att polisen inte i tillräckligt hög grad är en lärande organisation, samt att det görs för lite analysarbete inför olika insatser. Vi lyfter också bristerna i ledarskapet inom polisen.
Vad är det som brister i ledarskapet?
– Flera polischefer lever inte upp till de krav som ställs. Tidigare arbetspsykologiska tester har visat att polischefer skiljt sig markant från ledare i andra sektorer med lägre nivåer av stresstålighet och driftighet, samt sämre förmåga att hantera motgångar. Hur påverkar ledarskapet arbetet mot gängvåld?
– Bristerna i ledarskapet påverkar allt polisarbete. Om polischeferna inte är lyhörda för kunskap inom organisationen, finns inte möjlighet att få genomslag för det problemorienterade polisarbetet, vilket är viktigt.
Du är själv både polis och forskare. Vad tror du är orsaken till bristerna?
– Att vissa polischefer som har den gamla ledarstilen får vara kvar i höga chefspositioner, trots att de visat en oförmåga att leda verksamheten på ett bra sätt. Det har funnits ett fokus på att öka resurserna till polisen, men mindre på hur polisen använder tilldelade resurser.
Hur har kollegor inom polisen reagerat?
– Många har sagt att det är viktigt att synpunkterna kommer fram. Det finns chefer med en modern ledarstil och det pågår en maktkamp mellan den nya och den gamla ledarstilen. Beskriv den nya ledarstilen som du önskar mer av?
– En positiv ledarstil, där man skapar delaktighet genom att delegera, man stimulerar sina underordnade på olika sätt, och är öppen för feedback och kritik.