Sjukdomen MS kom hit från öst för 5 000 år sedan
En stor genetisk studie visar att multipel skleros kom till Norden från den ryska stäppen. Att sjukdomen är så vanlig i Nordeuropa beror på att vi fortfarande har ett högre inslag av gener därifrån.
DE KOM FÖR 5 000 år sedan från herdekulturen jamna på stäpperna norr om Svarta havet, ett område i dagens Ukraina och Ryssland. Med sig hade de bland annat hästdragna vagnar, indoeuropeiskt språk – och immunsjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en danskledd studie av genuppsättningen från 2 000 individer som levde i Eurasien – Europa och västra Asien – från stenåldern till bronsåldern.
Forskarna har bland annat tittat på vilka gener som styr risken för att drabbas av ett antal ärftliga sjukdomar. MS är till en tredjedel genetiskt betingad, resten beror på miljö och livsstil.
– Att MS är så vanligt i norra Europa visar sig bero på att vi här har en högre andel gener från stäppkulturen än man har i Sydeuropa, där inslaget av gener från den äldre anatoliska bondekulturen är större, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.
Den nomadiska jamnakulturen kretsade kring boskapshållning och människorna levde med djuren dygnet runt. Deras immunförsvar utvecklades till att skydda mot bland annat parasiter som överfördes från djuren. Men i dagens hygieniska värld behövs inte längre det skyddet, vilket lett till att generna i stället utlöser MS. Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot den egna kroppen.
STUDIEN ÄR EN av fyra som publiceras samtidigt i den vetenskapliga tidskriften
Nature och bygger på forskning i en databas med 5 000 fullständiga forntida genom, från stenålder till medeltid. Databasen har byggts i ett femårigt projekt för att bland annat kunna spåra sjukdomars historia, genom att jämföra forntida genom med data från 400 000 levande individers dna. Mats Karlsson