Forskare tror sig vara bättre än andra på god forskningssed
99 procent av forskarna anser sig vara lika bra eller bättre än sina kollegor på att leva upp till god forskningssed, enligt en ny studie. De tycker också att deras eget forskningsfält är bättre än andra på detta.
NÄR DRYGT 11 000 forskare vid svenska lärosäten svarade på en enkät ansåg sig 44 procent vara bättre än genomsnittet på att hålla sig till god forskningssed. 55 procent tyckte att de var lika bra som de flesta andra kollegor inom samma fält, medan 1 procent svarade att de var sämre än andra på att leva upp till god forskningssed.
– Det finns en trovärdighetskris för forskning rent generellt och vi är intresserade av de psykologiska mekanismer som styr oss som forskare, säger Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och en av tre författare till studien, som har publicerats i Scientific Reports.
Frågorna utgick från Vetenskapsrådets definitioner av god forskningssed, till exempel att alltid tala sanning om sin forskning och att alltid öppet redovisa förutsättningar, metoder och resultat vid en studie.
Att 44 procent skattar sin egen förmåga högre än andras är ett utslag av den så kallade better than
average-effekten, eller ”bättre än genomsnittet”-effekten som den kan kallas på svenska, menar Gustav Tinghög.
– Vi kan inte säga om de har svarat fel eller rätt, men det är ju orimligt att nästan alla skulle ligga på eller över medel.
”Bättre än genomsnittet”-effekten är bland annat känd från en klassisk svensk studie från 1981 där bilförare får skatta sin egen körförmåga och majoriteten anser sig köra bättre och säkrare än andra.
– De flesta tänker gott om sig själva och är blinda för sina begränsningar. Man fokuserar på det man är bra på – det är samma mekanismer för forskare som för bilförare, säger Gustav Tinghög.
Studien visar också att samma kognitiva bias gäller hela det forskningsfält inom vilket man verkar.
29 procent tyckte att det egna forskningsfältet var bättre än andra fält på att hålla sig till god forskningssed. 63 procent svarade att det egna fältet skötte sig lika bra som andra, medan 8 procent ansåg att det egna fältet var sämre än andra.
– Det här är studiens mest intressanta bidrag: att man överskattar sitt eget fält. Effekten finns i alla fält, men är starkast bland medicinarna som tror bäst om sig själva och sitt fält.
Vad vill du att forskare ska ta till sig av era resultat?
– Att man inte ska peka finger åt andra, utan titta på sig själv. Det är inte alltid jättelätt att följa god forskningssed och allt är inte svart eller vitt. Vi lever i en värld där vi ska publicera så mycket som möjligt – de kraven ligger inte alltid i linje med vad som är bäst för forskningen. Vi behöver se oss själva i spegeln och inse att vi kan göra fel.