HJÄRNORNAS ”Jag är nör­di­ga­re än Jan­ne” KAMP

Fotbolls VM - - Rysslandsguide - Text: Pet­ra Thorén

Han be­skri­ver sig som nå­got nör­di­ga­re än kol­le­gan Jan­ne An­ders­son. Den tak­tis­ka ny­fi­ken­he­ten dri­ver Pe­ter Wet­ter­gren. In­för VM be­rät­tar svens­ka lands­la­gets as­si­ste­ran­de för­bunds­kap­ten om det uni­ka spe­lar­mö­tet som kom att spe­la roll för av­gö­ran­det mot Ita­li­en.

Han har fram­gångs­rikt as­si­ste­rat Mag­nus Haglund i Elfs­borg och Stå­le Sol­bak­ken i FC Kö­pen­hamn. Han ingick i fö­re det­ta för­bunds­kap­ten Erik Ham­réns le­darstab och står nu sta­digt vid Jan­ne An­ders­sons si­da.

Roll­för­del­ning­en har tyd­li­ga ra­mar, men smäl­ter än­då sam­man i många frå­gor.

– Vi dis­ku­te­rar dag­li­gen det tak­tis­ka, oli­ka spe­la­re och hur vi ska spe­la. Sen är det jag som drar allt för­svars­spel, te­o­re­tiskt och tak­tiskt, för spe­lar­na. Jan­ne gör allt kring det of­fen­si­va spe­let. Jag har an­svar för scou­ter­na och mot­stån­dar­na, Jan­ne har an­svar för fas­ta si­tu­a­tio­ner ihop med Mat­hs Elfven­dal, sä­ger Pe­ter Wet­ter­gren in­nan han på­pe­kar:

– Det är Jan­ne som tar ut la­get, vi dis­ku­te­rar men det är Jan­ne som har sista or­det. Är vi oense om nå­got är det Jan­ne som be­stäm­mer.

De kan ha oli­ka syn på sa­ker men läm­nar näs­tan all­tid dis­kus­sio­ner­na helt en­se.

– Jag tyc­ker det är li­te av vår styr­ka. Det hand­lar om att dis­ku­te­ra sig fram. Det finns ing­en pre­stige, sä­ger Pe­ter Wet­ter­gren.

La upp plan på pla­net

En av de för svens­ka lands­la­gets kanske vik­ti­gas­te dis­kus­sio­ner ha­de trä­nar­du­on på flyg­pla­net till Mi­la­no da­gar­na ef­ter skräl­len på Fri­ends. Pe­ter Wet­ter­gren ha­de re­dan ring­at in ut­ma­ning­en i den ti­di­ga ana­ly­sen av mot­stån­det i se­ger­mat­chen på hem­ma­plan. Nu sat­te de sig på sam­ma stols­rad, slog upp da­torn och in­sik­ten som skul­le få be­ty­del­se för kom­man­de halv­år, för lands­la­get, ja, för svensk fot­boll bott­na­de när bil­der­na rul­la­de upp fram­för dem.

– Hem­ma på Fri­ends gick vi ti­digt med vå­ra yt­ter­mitt­fäl­ta- re i press. Vi de­la­de på vårt cen­tra­la mitt­fält för att Ita­li­en vil­le över­be­las­ta mot Lud­de (Au­gus­tins­son) med Pa­ro­lo (Mar­co) och Candre­va (An­to­nio) för att få två mot en. Där gjor­de vi en ju­ste­ring i mat­chen, drog ner Al­bin Ek­dal för att stöt­ta upp. Så när Ver­rat­ti (Mar­co) job­ba­de med den di­a­go­na­la bol­len mot Pa­ro­lo ha­de vi Al­bin där, sä­ger Pe­ter Wet­ter­gren.

Unikt mö­te – unik ut­gång

– I pla­net satt vi bred­vid varand­ra och kän­de att vi in­te kan gö­ra så där i Ita­li­en. De kom­mer att tit­ta på sam­ma bil­der och tän­ka ”Vad kan vi gö­ra om Sve­ri­ge age­rar så igen? ” De vil­le sä­kert åt mel­lan­rum­met centralt ef­tersom vå­ra in­ner­mitt­fäl­ta­re in­te fanns på plats när vi de­la­de på dom. Vi var överens om att vi var tvung­na att gö­ra nå­got åt det och be­stäm­de oss för att ha kvar vå­ra mitt­fäl­ta­re centralt.

De för­vän­ta­de sig för­stås ock­så en skill­nad i den of­fen­si­va viljan hos ita­li­e­nar­na på bor­ta­plan. Pe­ter Wet­ter­gren, som scou­ta­de Ita­li­en i sam­band med EM 2016, såg ock­så fa­ran med Ita­li­ens skick­li­ga mitt­back Le­o­nar­do Bonuc­ci.

– Bonuc­ci kanske har den bäs­ta upp­spels­fo­ten som cen­tral mitt­back i he­la Eu­ro­pa, sä­ger Wet­ter­gren som vil­le skä­ra av den möj­lig­he­ten för Ita­li­en och lå­ta Gi­or­gio Chi­el­li­ni el­ler Andrea Bar­zag­li ta fram bol­len.

När flyg­pla­net lan­dat i Mi­la­no ha­de för­bunds­kap­te­ner­na en tyd­lig bild av hur de vil­le att spe-spe larna­lar­na skul­le ta sig an mat­chen. De kal­la­de central­lin­jen med lag­kap­ten Andre­as Granqvist i spet­sen, in­ner­mitt­fäl­tar­na Se­basti­an Lars­son och Ja­kob Jo­hans­son samt an­fal­lar­na Mar­cus Berg och Ola To­i­vo­nen till ett mö­te. Till­sam­mans med spe­lar­na spi­ka­de de bå­da trä­nar­na tak­ti­ken som skul­le bli fram­gångs­rik. Det var ett unikt mö­te, med en unik ut­gång. – Vi vil­le få med oss spe­lar­na. Skul­le vi gö­ra som vi bru­kar i pres­sen el­ler in­te lå­ta Bonuc­ci ha bol­len? Var spe­lar­na be­kvä­ma med det? Vi pra­ta­de om det och de var helt med oss. Det var bra att vi in­vol­ve­ra­de spe­lar­na som skul­le gö­ra job­bet. Ibland är det lätt att man lå­ter spe­lar­na ut­fö­ra det man sä­ger.

Tyd­lig och skick­lig

De val­de ock­så att för­sö­ka täp­pa till ytan mel­lan in­ner­mitt­fäl­tet och back­lin­jen. När Pe­ter Wet­ter­gren såg den ita­li­ens­ka lagupp­ställ­ning­en knöt han nä­ven i fic­kan.

– De val­de en drop­pan­de for­ward (Ma­no­lo Gab­bi­a­di­ni) för att de trod­de att de skul­le kom­ma åt mel­lan­rum­met. Det var ett li­tet schack­spel där. Det som hän­de var att man tap­pa­de en spe­la­re in­ne i box­en. De fick spe­la ut­an­för oss och när in­läg­gen kom var han in­te klar att gå in i straff­om­rå­det.

Tak­ti­ken gick hem, även om det svens­ka la­get ha­de kni­ven mot stru­pen till sista se­kun­den.

– De ha­de kun­nat gö­ra mål än­då, de ha­de tryck mot oss men in­te våld­samt.

Pe­ter Wet­ter­gren, 50, be­skrivs of­ta av spe­lar­na som bå­de tyd­lig men ock­så ex­tremt skick­lig på att hit­ta tak­tis­ka de­tal­jer för att så­ra mot­stån­dar­na. Han drivs av en tak­tisk ny­fi­ken­het och har pre­cis va­rit i Va­len­cia för in­spi­ra­tion när vi ses. Hur ser det ut i din hjär­na? – Jag är ju sådär ny­fi­ken. Den da­gen det tar sl slut är man slut som trä­na­re. Jag har en grundsy syn på hur man ska spe­la fot­boll, men är fort­sa satt ny­fi­ken. Det snur­rar en del i hu­vu­det. Är Jan­ne li­ka nör­dig som du? – Man kan nog sä­ga att jag är li­te nör­di­ga­re re... Jag är väl­digt tak­tiskt fo­ku­se­rad på det la lag som vi ska mö­ta me­dan Jan­ne har mer fok kus på det vi själ­va ska gö­ra. Jag kan se en s sak på tv och ta till mig det och tän­ka på hur v vi kan an­vän­da det. Det trig­gar mig, jag går i ggång på det.

"DET AR JAN­NE SOM HAR SISTA OR­DET. AR VI OENSE OM NAGOT AR DET JAN­NE SOM BESTAMMER."

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.