”SPORT ÄR IN­TE PO­LI­TIK”

Fotbolls VM - - Rysslandsguide - Mi­chael Wag­ner mi­chael.wag­ner@af­ton­bla­det.se

Det är mol­nigt och grått men på Luzh­niki­sta­di­on ly­ser so­len stän­digt starkt via hund­ra­tals ar­ti­fi­ci­el­la sol­lam­por.

Grä­set är fro­digt grönt, tätt och jämnt men ju fler trapp­steg vi tar nedåt mot gräs­mat­tan på plan­ni­vå desto mer kän­ner vi dof­ten av skit.

Fot­bolls­pla­nen som tar hand om öpp­nings- och fi­nal­mat­chen göds­las och so­las in­för VM.

En klas­sisk are­na, med en hi­sto­risk fa­sad som be­va­rats, Le­nin som sta­ty på ut­si­dan och hy­per­mo­dern ski­nan­de in­si­da till en re­no­ve­rings­kost­nad på 3,5 mil­jar­der kro­nor. Det kan in­te bli snyg­ga­re, på ytan. Pre­cis som värd­lan­det? Ryss­land har en­ligt de se­nas­te be­räk­ning­ar­na in­ve­ste­rat to­talt cir­ka 110 mil­jar­der kro­nor på som­ma­rens fot­bolls-vm i nya are­nor, an­lägg­ning­ar och in­fra­struk­tur, men knap­past ökat sitt de­mo­kra­tis­ka för­tro­en­de­ka­pi­tal hos om­värl­den.

Mitt i cen­tra­la Moskva, 1,5 kilo­me­ter från Rö­da Tor­get och på en bak­ga­ta lig­ger in­gång­en till män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­nen Human Rights Watchs (HRW) rys­ka kon­tor. Hu­set är fyllt av kon­tor och fö­re­tag av oli­ka slag och det an­das tung by­rå­kra­ti om de långa kor­ri­do­rer­na.

Ing­en av skyl­tar­na på ut­si­dan vi­sar att HRW har sitt kon­tor in­ne i hu­set. Det finns or­sa­ker till det.

På ut­si­dan är fle­ra lyx­bi­lar och vrä­ki­ga suv:ar par­ke­ra­de. Män­ni­skor­na som stres­sar för­bi de upp­frä­scha­de fa­sa­der­na är i många fall kläd­da i ko­stym, slips, blan­ka skor el­ler mo­de­rik­ti­ga dräk­ter och höga klac­kar.

Tan­ja Lok­sji­na, HRW:S Ryss­lands­chef, tar emot in­ne på sitt kon­tor som är be­lam­rat med böc­ker, pap­per, ut­red­ning­ar och kar­tor över kon­flikt­här­dar. Vad är det för Ryss­land hund­ra­tu­sen­tals fot­bollsfans kom­mer kom­ma till? – De kom­mer till ett Ryss­land som är mer för­tryc­kan­de än nå­gon­sin se­dan Sov­je­tu­ni­o­nens fall. Fot­bollsfan­sen kom­mer till ett Ryss­land där rät­ten att ut­tryc­ka si­na åsik­ter fritt är stop­pa­de, där män­ni­skor in­te kan pro­te­ste­ra mot sa­ker på ett fred­ligt sätt ut­an att ris­ke­ra kraft­ful­la re­pres­sa­li­er, sä­ger hon.

– Män­ni­skor som skri­ver om si­na åsik­ter på so­ci­a­la me­di­er ska va­ra med­vet­na om att det kan slu­ta i fäng­el­se. Man kan in­te fritt kri­ti­se­ra Ryss­lands po­li­tik i Sy­ri­en, Ukrai­na el­ler vad re­ge­ring­en gör i vårt eget land mot fun­da­men­ta­la rät­tig­he­ter. Man mås­te he­la ti­den va­ra med­ve­ten om vad de möj­li­ga kon­se­kven­ser­na kan bli.

Kri­ti­ken är in­te ny, hän­del­ser kring det Lok­sji­na be­rät­tar om har rap­por­te­rats om med jäm­na mel­lan­rum se­dan Ryss­land till-

de­la­des VM 2010 – även om hon fak­tiskt tyc­ker att det har bli­vit vär­re.

Var det rätt att ge Ryss­land VM un­der de om­stän­dig­he­ter­na? – Vi upp­ma­nar in­te till boj­kott av VM. Mil­jon­tals män­ni­skor som äls­kar fot­boll ska in­te drab­bas av nå­got som de är oskyl­di­ga till. Un­der VM kom­mer allt fo­kus rik­tas mot Ryss­land och vi hop­pas att VM fak­tiskt kan in­ne­bä­ra en för­änd­ring. Med så många mil­jo­ner av fot­bolls­sup­port­rar och and­ra som ser på Ryss­land och som upp­täc­ker sa­ker som är så grund­läg­gan­de fel att Ryss­land fak­tiskt kan för­änd­ras. Så VM kan fak­tiskt va­ra bra för Ryss­land ur mänsk­li­ga rät­tig­he­ter­per­spek­tiv? – Jag tror verk­li­gen att VM kan va­ra bra för Ryss­land om Fi­fa me­nar all­var med sin nya po­li­cy för mänsk­li­ga rät­tig­he­ter och verk­li­gen vill gö­ra en skill­nad. Fi­fas med­lem­mar kan tryc­ka på in­om or­ga­ni­sa­tio­nen att sät­ta press på Ryss­land.

– VM kan va­ra bra för Ryss­land om al­la fans som kom­mer från värl­dens al­la hörn ser till att lä­sa på och för­står vad som hän­der i Ryss­land. Om fans från län­der som Sve­ri­ge frå­gar si­na eg­na re­ge­ring­ar och krä­ver att de ska sä­ga till Ryss­land och Kreml att slu­ta at­tac­ke­ra en av de le­dan­de och den älds­ta rys­ka män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­ner­na, Me­mo­ri­al, så att de­ras le­da­re Oyub Ti­ti­ev släpps ur fäng­el­se i Tjetje­ni­en ef­ter fab­ri­ce­ra­de nar- ko­ti­kaan­kla­gel­ser. Det kas­tar en skug­ga över VM, sä­ger Tan­ja Lok­sji­na. Ska svens­ka fans vi­sa si­na stånd­punk­ter i spe­ci­fi­ka frå­gor – ge­nom att bä­ra regn­bågs­flag­gan till ex­em­pel? – Det är ing­et som jag kan gå ut och re­kom­men­de­ra, men svens­ka fans ska de­fi­ni­tivt lä­sa på om mänsk­li­ga rät­tig­he­ter i Ryss­land. Om man kom­mer till Ryss­land ska man va­ra med­ve­ten om de här sa­ker­na och ta upp dem med sin egen re­ge­ring och be den svens­ka re­ge­ring­en ta upp det med Kreml, på högs­ta ni­vå.

– Om svens­ka fans gör det, om frans­ka, tys­ka – om många na­tio­ners fot­bolls­sup­port­rar gör det – så tror jag att VM kan in­ne­bä­ra en för­änd­ring. Det kom­mer fin­nas svens­ka Vm-be­sö­ka­re som är ho­mo­sex­u­el­la, som är av an­nan bak­grund än den ty­pis­ka svens­ka – ska de va­ra oro­li­ga för ho­mo­fo­bi och ra­sism? – Svens­ka fans från Hb­tq-värl­den kän­ner sä­kert till Ryss­lands an­ti-gay-lag­stift­ning som gör rys­ka Hb­tq-per­so­ner till and­ra klas­sens med­bor­ga­re. Själv­klart mås­te de va­ra be­kym­ra­de över den ty­pen av lag­stift­ning och be­hand­ling­en som rys­ka Hb­tq-grup­per ut­sätts för av de­ras egen re­ge­ring. So­li­da­ri­tet från svens­ka fans, in­te ba­ra från de som räk­nar sig till Hb­tq-grup­pen, ut­an från al­la är gi­vet­vis jät­te­vik­tigt.

– Frå­gor­na kring ra­sis­men i Ryss­land är

”VI HOP­PAS ATT VM FAK­TISKT KAN IN­NE­BÄ­RA EN FÖR­ÄND­RING”

ock­så re­le­van­ta och det ska man ock­så va­ra med­ve­ten om som be­sö­ka­re, sä­ger Tan­ja Lok­sji­na.

Rap­por­ter­na och kri­ti­ken mot Ryss­land kom­mer från många oli­ka håll: från Am­ne­sty In­ter­na­tio­nal, FN, Eu­ro­pa­par­la­men­tet, Helsing­fors­kom­mit­tén, Hb­tq-or­ga­ni­sa­tio­ner, in­ter­na­tio­nel­la ad­vo­kat­sam­fund och an­sed­da uni­ver­si­tet.

Rys­ke ut­ri­kesmi­nis­tern Sergej Lav­rov har ut­ta­lat sig om hur mänsk­li­ga rät­tig­he­ter be­skrivs i Ryss­land.

– Många in­blan­da­de vill splitt­ra och po­li­ti­se­ra. Det hind­rar oss från att sam­ar­be­ta kring ge­men­sam­ma ut­ma­ning­ar för att upp­nå ge­nu­in re­spekt för al­la män­ni­skor, sä­ger Lav­rov.

När Ryss­land an­tog en ny lag 2013 som för­bjöd dis­kus­sio­ner el­ler upp­vi­san­de av ic­ketra­di­tio­nel­la re­la­tio­ner i när­va­ro av min­derå­ri­ga och för­bjöd sym­bo­ler, som regn­bågs­flag­gan, för­sök­te VD:N för VM Alex­ej So­ro­kin för­tyd­li­ga i en in­ter­vju i World Foot­ball In­si­der:

– La­gen är mot ak­tiv propaganda för ho­mo­sex­u­a­li­tet, in­te mot ho­mo­sex­u­a­li­tet i sig självt. Det är en stor skill­nad, sa So­ro­kin och und­ra­de:

– Vill man ha ett VM där nak­na män­ni­skor spring­er runt och vi­sar upp sin ho­mo­sex­u­a­li­tet? Sva­ret är gans­ka gi­vet.

– Var­ken OS el­ler VM är sce­nen för den ty­pen av upp­vis­ning­ar… in­te för na­zis­ter, in­te för någ­ra al­ter­na­ti­va livs­for­mer. VM ska hand­la om fot­boll och ing­et an­nat, sa So­ro­kin.

Ut­ta­lan­de­na gav eko, ru­bri­ker och nya kraf­ti­ga för­dö­man­den.

Ett år se­na­re träf­fa­de Sport­bla­det So­ro­kin på plats i Moskva strax in­nan Sve­ri­ge skul­le spe­la mot Ryss­land i Em-kva­let:

– Vi vill gär­na ha en glo­bal ge­men­sam upp­fatt­ning att fot­bol­len ska läm­nas ut­an­för po­li­ti­ken. Fot­bol­len och spe­ci­ellt VM ska in­te på­ver­kas el­ler ska­das av en po­li­tisk ut­veck­ling oav­sett vil­ket hörn av värl­den vi pra­tar om, sa So­ro­kin då. Kom­mer VM för­änd­ra Ryss­land? – Ja, ab­so­lut. VM är så stort att det san­no­likt in­te ba­ra för­änd­rar Ryss­land ut­an även upp­fatt­ning­en om Ryss­land. På sam­ma sätt som VM 2006 vi­sa­de upp ett öpp­na­re Tyskland för om­värl­den.

– Er­fa­ren­he­ter­na ef­ter OS i Sotji vi­sar att sam­ma män­ni­skor som kri­ti­se­ra­de oss då nu skri­ver att de ha­de en fan­tas­tisk upp­le­vel­se un­der OS, sa Alex­ej So­ro­kin. Ett par tim­mar ef­ter att vi träf­fat Tan­ja Lok­sji­na krys­sar vår taxi ge­nom den tä­ta Moskva­tra­fi­ken, som trots allt bli­vit bätt­re de se­nas­te åren, ner mot Moskva­flo­den för­bi rys­ka re­ge­rings­bygg­na­den Vi­ta Hu­set och till stor­ho­tel­let Crow­ne Pla­za vid World Tra­de Cen­ter. Vi träf­far en rysk fotbollslegendar. Alek­sandr Kerz­ja­kov, 35, la skor­na på hyl­lan för två år se­dan ef­ter en kar­riär i klub­bar som Ze­nit, Dy­na­mo Moskva, Se­vil­la och Zürich, och som gjor­de an­fal­la­ren till Ryss­lands bäs­te mål­gö­ra­re ge­nom ti­der­na bå­de i lands­la­get (30 mål) och i li­ga­spe­let (232 mål).

Nu är Kerz­ja­kov ny­bli­ven för­bunds­kap­ten för rys­ka U17-lands­la­get och Vm-am­bas­sa­dör för hemsta­den Sankt Pe­ters­burg – och ovil­lig att dis­ku­te­ra po­li­tis­ka im­pli­ka­tio­ner kring mäs­ter­ska­pet och na­tio­nen.

– Sport är in­te po­li­tik, det har det ald­rig va­rit för mig, sä­ger han kort. Det kom­mer ti­o­tu­sen­tals fans från Sve­ri­ge till VM. Vad för Ryss­land får de upp­le­va? – Jag upp­ma­nar dem att se så myc­ket som möj­ligt av vårt land och vår kul­tur. Ryss­land är in­te ba­ra Moskva och Rö­da Tor­get. Jag är över­ty­gad om att 90 pro­cent av de svens­ka sup­port­rar­na som kom­mer hit vill kom­ma till­ba­ka till Ryss­land.

– Jag har noll pro­cents räds­la kring att VM in­te skul­le bli lyc­kat. Al­la är re­do för VM.

Vad be­ty­der VM för fot­bol­len i Ryss­land? – Många nya are­nor, en ny in­fra­struk­tur, vägar, trä­nings­an­lägg­ning­ar och ho­tell som in­te ha­de fun­nits an­nars. Det är ex­tra vik­ti­ga in­ve­ste­ring­ar när de har skett i mind­re stä­der som verk­li­gen be­hö­ver sats­ning­ar­na.

– Se­dan är det ett stort er­kän­nan­de för Ryss­land som na­tion att vi fick VM.

– Många barn och ung­do­mar i Ryss­land kom­mer se på fot­boll och sto­ra stjär­nor i som­mar och det kom­mer ge ett lyft till vår egen fot­boll när fler kom­mer att vil­ja spe­la, sä­ger Kerz­ja­kov som har en stor ut­ma­ning fram­för sig att lyf­ta 17-års­lands­la­get där hans fö­re­trä­da­re miss­lyc­ka­des att ta U17 för­bi förs­ta kvalom­gång­en till EM – ut­slag­na av Finland och Is­land. Vil­ka är de störs­ta ut­ma­ning­ar­na för rysk fot­boll och gräs­rots­fot­bol­len? – En ut­ma­ning är att vi för­lo­rar många ta­lang­er från 17-års­ål­dern ef­tersom vi sak­nar bra se­ri­e­spel från den ål­dern och upp­åt. Det är ett stort steg från ung­dom­sa­ka­de­mi­er­na till klub­bar­nas A- el­ler B-lag.

– Många har sagt till mig att jag tar en stor risk med att ta det här upp­dra­get, men jag är in­te rädd för ut­ma­ning­ar. Vad skul­le du vil­ja änd­ra på i na­tio­nen Ryss­land? – Att fat­tig­do­men skul­le mins­ka. Det är ett pro­blem vi har, sä­ger Kerz­ja­kov.

Se­na­re på kväl­len i Moskva mej­lar jag fem rys­ka jour­na­list­kol­le­ger och fot­boll­s­per­son­lig­he­ter och und­rar om de har möj­lig­het att sva­ra på någ­ra frå­gor kring fot­bolls-vm. Al­la fem sva­rar ja.

Jag mej­lar frå­gor­na. Någ­ra av dem är po­li­tiskt lad­da­de och i slutän­dan är det ba­ra två som sva­rar.

Jag hör ing­et alls från någ­ra av dem som jag se­dan ti­di­ga­re haft kon­takt med re­la­tivt re­gel­bun­det un­der fle­ra år. Det är svårt att miss­tän­ka nå­got an­nat än att det är käns­ligt att ut­ta­la sig of­fi­ci­ellt.

En av frå­gor­na hand­lar om kri­ti­ken mot Ryss­land som åter­kom­man­de kom­mer från ut­länds­ka po­li­ti­ker och från män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­ner, om Ryss­lands del i kon­flik­ter­na i Sy­ri­en, Ukrai­na och Tjetje­ni­en, om be­hand­ling­en av olik­tän­kan­de och HBTQ­per­so­ner.

– Det är svårt att sva­ra på sto­ra de­lar av den frå­gan. Jag är in­te spe­ci­ellt in­tres­se­rad av stor­po­li­tik så jag är nog fel per­son att ha en åsikt om Sy­ri­en el­ler Ukrai­na, skri­ver Alek­sej Zak­ha­rov, sup­por­ter­pro­fil som skri­ver för fans­saj­ten Prospar­tak och Rus­si­an Foot­ball News.

– Jag har in­te va­rit i Tjetje­ni­en så jag vet in­te så myc­ket om den re­pu­bli­ken för­u­tom en­sta­ka ru­bri­ker och hur det går för Akhmat Grozny – och åt­minsto­ne när det gäl­ler fot­bol­len ver­kar de gö­ra ett bra jobb.

– Dä­re­mot har jag en åsikt kring HBTQfrå­gan. Det vo­re kor­kat att för­ne­ka att många rys­sar har en tvek­sam in­ställ­ning till ho­mo­sex­u­el­la, men vi har sam­ti­digt haft kor­ta­re tid på oss att ac­cep­te­ra de män­ni­skor som är an­norlun­da. För­u­tom mel­lan 1922-1934 var ho­mo­sex­u­a­li­tet kri­mi­na­li­se­rat i det gam­la Sov­je­tu­ni­o­nen. Vi har allt­så ba­ra haft cir­ka 25 år att an­pas­sa oss och ac­cep­te­ra öp­pet ho­mo­sex­u­el­la som nu sna­ra­re vi­sar upp sin lägg­ning än som skäms för den, sä­ger Alek­sej Zak­ha­rov.

– Till och med de väs­teu­ro­pe­is­ka län­der­na be­höv­de ett halvt år­hund­ra­de att gå från för­doms­ful­la åsik­ter till da­gens öp­pen­het och jäm­lik­het så vad Ryss­land be­hö­ver är tid. In­om ett par ge­ne­ra­tio­ner har Ryss­land gjort sam­ma re­sa som väst när det gäl­ler HBTQ­män­ni­skor, men över­driv­na krav att vi ska gå fram snab­ba­re kan ge mot­satt ef­fekt, me­nar Zak­ha­rov.

Di­mitri Khlest­kin, som job­bar för stat­ligt äg­da tv-ka­na­len Rus­sia To­day, me­nar om om­världs­kri­ti­ken mot Ryss­land:

– Om vi pra­tar om Sy­ri­en och Ukrai­na med me­ra så an­ser jag att Ryss­land för­sva­rar si­na po­li­tis­ka in­tres­sen där. Sam­ma sak kan sä­gas om den ame­ri­kans­ka in­va­sio­nen i Irak el­ler fö­re det­ta Ju­go­sla­vi­en. Stor­mak­ter kom­mer all­tid ha po­li­tis­ka in­tres­sen ut­an­för si­na eg­na grän­ser. Human Rights Watch är en or­ga­ni­sa­tion ba­se­rad i USA och det är in­te över­ras­kan­de att de­ras chef här kri­ti­se­rar Ryss­land, sä­ger Khlest­kin och be­kräf­tar även vad som ver­kar en ut­bredd skep­sis hos en ma­jo­ri­tet av rys­sar­na mot män­ni­skor med an­nan sex­u­ell lägg­ning.

– Jag skul­le lju­ga om jag skul­le sä­ga att Ryss­land är det vän­li­gas­te lan­det mot HB­Tq-per­so­ner. Men jag är sä­ker på att pro­ble­ma­ti­ken är över­dri­ven – ja, vis­sa män­ni­skor här kan va­ra skep­tis­ka mot sam­kö­na­de äk­ten­skap, men jag tror att ho­mo­fo­bi ex­i­ste­rar över­allt. Ing­en kom­mer at­tac­ke­ra HBTQ­per­so­ner i Ryss­land för att man hål­ler varand­ra i han­den. En oväl­kom­men blick är det värs­ta som kan hän­da i de fles­ta fal­len, sä­ger Khlest­kin.

Hös­ten 2012 när Tan­ja Lok­sji­na var gra­vid och vän­ta­de sitt förs­ta barn fick hon ta emot grova hot. Hon ha­de då vid fle­ra till­fäl­len hårt kri­ti­se­rat den rys­ka re­gi­mens över­grepp i Tjetje­ni­en och de för­säm­ra­de vill­ko­ren för olik­tän­kan­de i Ryss­land.

– Jag fick fle­ra ano­ny­ma sms om att jag skul­le upp­hö­ra med mitt ar­be­te om jag vil­le mig själv och mitt oföd­da barn väl. Det fanns de­tal­jer som yt­terst få kän­de till, om när jag skul­le fö­da, vart jag var på väg att re­sa, var min man var och var vi bod­de. Vi miss­tänk­te starkt att rys­ka sä­ker­hets­tjäns­ten låg ba­kom, sä­ger Lok­sji­na till mig sex år se­na­re när vi sit­ter in­ne på hen­nes kon­tors­rum.

Fo­to­gra­fen Ca­ro­li­na Byr­mo frå­gar om hon får fo­to­gra­fe­ra bland Lok­sji­nas kol­le­ger i ett stör­re kon­tors­ut­rym­me när­mast bred­vid Hrw-che­fens rum.

– Helst in­te, sä­ger hon. Jag har med mig min son i dag och jag vill in­te ris­ke­ra att han syns på någ­ra bil­der. Nu när vi står och pra­tar med varand­ra här på HRW:S kon­tor i Moskva – är det ba­ra vi som hör på då? – Det är san­no­likt in­te ba­ra du, din fo­to­graf och jag själv som är del i den här kon­ver­sa­tio­nen ut­an san­no­likt lyss­nar även sä­ker­hets­tjäns­ten. Det oro­ar mig egent­li­gen in­te. Det jag sä­ger här blir ju pub­li­ce­rat och of­fi­ci­ellt än­då. Men mak­ten som den rys­ka sä­ker­hets­tjäns­ten har nu för ti­den är verk­li­gen stor och täc­ker över ett brett spekt­rum.

– När du kom­mer till Moskva och går runt i de cen­tra­la de­lar­na så är det vac­kert, en eu­ro­pe­isk stor­stad med sto­ra ytor, stil­rent, gans­ka lyx­igt och trev­ligt att be­sö­ka som tu­rist.

– Men det är ock­så en stad där fred­li­ga de­mon­stran­ter tas i för­svar, blir åter­kom­man­de tra­kas­se­ra­de och miss­hand­la­de av po­li­sen. En stad där män­ni­skor in­te vå­gar pra­ta fritt och om man pra­tar med en ut­ländsk or­ga­ni­sa­tion som Human Rights Watch så ing­er det oro och fruk­tan.

– Får vi in­te ex­i­ste­ra? Så il­la är det in­te för du och jag står här och pra­tar på vårt kon­tor i Moskva men re­ge­ring­en pe­kar ut rys­ka män­ni­sko­rätts­or­ga­ni­sa­tio­ner som ut­länds­ka spi­o­ner, för­rä­da­re och fi­en­der. Det finns en lag som ger stats­å­kla­ga­ren rätt att för­bju­da al­la ut­länds­ka or­ga­ni­sa­tio­ner och dess fö­re­trä­da­re, pub­li­ka­tio­ner, web­saj­ter om de är oöns­ka­de.

– Det är att le­va un­der ett för­tryck, sä­ger Lok­sji­na. Snart bör­jar Vm-festen. Nu åter­står att se vil­ka som har lyss­nat på rik­tigt.

Tan­ja Lok­sji­na, HRW:S Ryss­lands­chef: ”Jag tror verk­li­gen att VM kan va­ra bra för Ryss­land om Fi­fa me­nar all­var med sin nya po­li­cy för mänsk­li­ga rät­tig­he­ter och verk­li­gen vill

Gö­ra en skill­nad. Fi­fas med­lem­mar kan tryc­ka på in­om or­ga­ni­sa­tio­nen att sät­ta press på Ryss­land. Vi upp­ma­nar in­te till boj­kott av VM. Mil­jon­tals män­ni­skor som äls­kar fot­boll ska in­te drab­bas av nå­got som de är oskyl­di­ga till”. Fo­to: CA­RO­LI­NA BYR­MO

Den gam­le stor­spe­la­ren Alek­sandr Kerz­ja­kov är ny­bli­ven för­bunds­kap­ten för rys­ka U17-lands­la­get och Vm-am­bas­sa­dör för hemsta­den Sankt Pe­ters­burg.

Fo­to: CA­RO­LI­NA BYR­MO

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.