IKONEN

BOBBY MOORE ENGLAND

EFTERMÄLE ”Okej, om fart bara handlar om att ta sig från A till B, så är jag inte snabb. Men är det inte viktigare att vara först med att fatta att nu måste jag gå från A till B? Är det inte lika viktigt att vara snabb i tanken som det är att vara snabb i benen?” Moores svar till sportjournalisten

Hugh McIlvanney ger en vink om vad som låg bakom en av fotbollens främsta försvarsspelare. Han var en mästare på glidtacklingar, även om han sällan behövde det eftersom han kände i tid när det var fara å färde, eller som den skotske tränaren Jock Stein sa en gång: ”Sådana som han borde förbjudas – han vet vad som ska hända före alla andra ...” AVGÖRANDE ÖGONBLICK Den 25-årige Moore var Englands lagkapten under VM 1966 och – i motsats till försvararsspelare av den gamla skolan – han gillade att ha bollen vid fötterna. Han låg bakom två av Geoff Hursts mål: först drev han upp på mittfältet, vann en frispark, slog iväg frisparken så att Hurst kunde nicka in i mål, sedan passade han till Hurst i 120:e minuten, precis när folk trodde att matchen var slut TILL SLUT ... Finalen 1966 visade med vilken lätthet Moore tog sig an de stora matcherna. Hans tränare i West Ham, Ron Greenwood, sa att ”han borde spela på Wembley en gång i veckan”. Nu står han där för alltid.