DET HÄR SÄGER EXPERTERNA
ADVOKATEN
”Tillsynsstrukturerna inom fotbollen har reagerat långsamt på den snabba förändringen av sporten. Det har skett en omfattande ekonomisk utveckling som har ansamlats i högkoncentrerad form i toppen, men de flesta som är engagerade i fotboll tjänar inte mycket på den.
Intresset för fotboll och att det är så lätt att följa matcher (och spela på dem) på alla nivåer innebär att det inte är bara de som tjänar mest som övervakas noga, och det innebär en integritetsrisk.
I toppen av fotbollen finns det i stället så mycket pengar att fotbollen blir attraktiv för den som vill tvätta pengar. Vi har en tudelad bransch med mängder av pengar i toppen och stora möjligheter att utnyttja sårbara människor utanför den eliten.
Penningtvätt det möjligt att ta in intäkterna från brottslig verksamhet i laglig bokföring. Tänk till exempel på de stora överföringarna över nationsgränser på transfermarknaden. Under senare tid har överföringarna inte bara involverat klubbarna, utan ibland även investmentbolag och investeringsverktyg. Det kan vara för lagliga ändamål, men med så ogenomskinliga strukturer och penningrörelser äventyrar det spelet.
Fotboll är fullt av intressekonflikter. Det finns alltid en del sådana, både i livet och inom idrotten, men det ska finnas reglering och styrning som motverkar dem. Se hur agenterna kan representera båda sidorna i en transaktion (spelare och klubb) när spelare byter klubb. De kan omöjligt alltid handla i båda parters bästa intresse. Många agenter gör ett bra jobb för sina klienter, men under förhållanden som dessa kan en agent som agerar bedrägligt lätt utnyttja en spelare ekonomiskt. I de allvarligaste fallen kan det röra sig om bedrägeri.
Men FIFA har ingen oberoende kontrollfunktion. FIFA är inte bara det viktigaste tillsynsorganet utan även en kommersiell aktör i spelet [genom fotbolls-VM]. I många fall fungerar FIFA även som förstainstansrätt. Tvister uppstår som har en ekonomisk komponent, eller rör integritet, och de avgörs ofta av FIFA bakom stängda dörrar. Det är standard vid kommersiell tvistlösning att höra parterna enskilt, men när det gäller idrott finns det ett starkt argument för att vissa typer av utfrågningar bör vara offentliga – exempelvis i disciplinärenden som gäller en spelare eller tjänsteman som anklagas för korruption eller för att ha tagit mutor.
Den ekonomiska utvecklingen inom fotbollen har sprungit om styrningen av spelet. Denna strukturella omognad har lett till att mutor och korruption har kunnat sättas i system, något som skickar en signal om att fotbollen är öppen för ekobrott.”