Världs­kri­get hans sista histo­ria

Ste­fan An­ders­son läm­nar vägen till Ki­na, det svens­ka fri­hets­kri­get och fång­ar på Marstrand. Istäl­let har han lå­tit sig fängs­las av en pe­ri­od när­ma­re i ti­den: And­ra världs­kri­get. – Jag har för­sökt lä­sa med då­ti­dens glas­ö­gon – ut­an tv och internet, sä­ger h

GöteborgDirekt – Frölunda – Högsbo - - Göteborg - Text och foto: Kai Martin

MU­SI­KA­LISKT LÄ­RAN­DE. Ste­fan An­ders­son har and­ra världs­kri­get i fo­kus för krog­publi­ken

Isom­mar gör han sin elf­te se­jour med sin mu­si­ka­lis­ka histo­rie­be­rät­tel­se ” Marstrands­fånge no 90 Kleist”. Den som bli­vit start­skot­tet för tre and­ra i sam­ma gen­re: ”Skepps­råt­tan” (2009), ”Te­a­ter­kung­en” (2011) och ”Ma­de in Chi­na” (2015).

Al­la pub­li­ka suc­cé­er och en nisch för Ste­fan An­ders­son att kom­bi­ne­ra sitt hi­sto­ris­ka in­tres­se med mu­sik och text.

El­va sä­song­er på Carlstens fäst­ning på Marstrand, allt­så, men Ste­fan An­ders­son har in­te trött­nat.

– Ef­ter för­ra året ställ­de jag frå­gan ”Är det här fort­fa­ran­de kul?” till en­semb­len. Al­la var över­ens om att det var det ro­li­gast året hit­tills, för­kla­rar han.

Så, ty­värr, ”Marstrands­fånge no 90 Kleist” ver­kar ha fått livs­tid.

– Det är ro­li­ga lå­tar att spe­la och dess­utom är de här spel­ning­ar det en­da jag gör un­der som­ma­ren. Så jag pas­sar på att va­ra le­dig och det blir ald­rig be­tung­an­de, sä­ger Ste­fan An­ders­son.

Mu­si­ka­lis­ka histo­ri­e­lek­tio­ner

Men som­ma­ren 2018 blir än­då en smu­la an­norlun­da. Strax ef­ter ny­år kom­mer hans nya fö­re­ställ­ning el­ler mu­si­ka­lis­ka histo­ri­e­lek­tio­ner, om man så vill.

Den här gång­en tar han ett kliv från ostin­di­etra­der, skepps­råt­tor, Gustav III och Marstrands­fång­ar. Istäl­let hop­par han in i, när­mast, mo­dern tid med ” Flyg­blad över Ber­lin”, som spän­ner över krigs­å­ren 1939 till 1945.

Fo­kus på en ny era och förberedelser för den nya fö­re­ställ­ning­en.

Re­dan i höst kom­mer dess­utom al­bu­met med lå­tar­na som ska pre­sen­te­rar i den nya för­ställ­ning­en.

Men and­ra världs­kri­get... Är in­te det en väl tung pjäs att bju­da en krog­publik på?

– Det är jag in­te det mins­ta oro­lig för. Vil­ken publik som helst vill ha ener­gi, oav­sett om det hand­lar om punk el­ler klas­sisk mu­sik. Men det krävs nå­got av publi­ken. Den mås­te va­ra med på no­ter­na och jag tyc­ker att jag har ut­bil­dat min publik un­der åren.

Di­na and­ra fö­re­ställ­ning­ar har in- slag av hu­mor. Hur blir det här?

– Jag har löst det. Men det lå­ter sig in­te be­skri­vas. Men man ska in­te glöm­ma av att den ti­den ha­de myc­ket hu­mor, kanske för att or­ka med den dyst­ra var­da­gen

Hur myc­ket för­ank­rar du din histo­ria i Gö­te­borg?

– Det blir från he­la Sve­ri­ge, men med be­to­ning på Gö­te­borg.

And­ra världs­kri­get nu. Vad blir det se­dan?

– Just nu känns det som om det här blir min sista plat­ta. Jag har ald­rig job­bat så hårt. Det har va­rit smärt­samt. Jag har va­rit led­sen in­u­ti över vad jag har fått lä­ra. Hur män­ni­skor är och hur vi blir. Ing­en tyc­ker om krig, som är en avart av hel­ve­tet. Vi mås­te und­vi­ka att vi bör­jar att slåss. Men när di­plo­ma­tin för­svin­ner och sam­tal upp­hör är det svårt att und­vi­ka

”De­mo­kra­tin har sitt pris”

Han suc­kar, men är in­te en per­son som ger upp. Tvärt om har han för­hopp­ning­ar.

– De­mo­kra­tin har sitt pris. Men det krävs att man en­ga­ge­rar sig och att man mås­te tän­ka själv. In­te som un­der Gustav III:s en­väl­de där fol­ket såg på kung­en som en gud och man slapp tän­ka själv. Det är in­te så länge se­dan vi fick demokrati.

Vil­ken publik som helst vill ha ener­gi, oav­sett om det hand­lar om punk el­ler klas­sisk mu­sik. Men det krävs nå­got av publi­ken.

Ste­fan An­ders­son har pre­miär på nya fö­re­ställ­ning­en ”Flyg­blad över Ber­lin” ef­ter ny­år.

FOTO: JO­HAN WESTERLIND

FÅNG­AR. Ste­fan An­ders­son fång­ar sin publik med si­na lä­ran­de histo­ri­er.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.