”Från Astra Zeneca har man gjort beräkningar om att brexit kommer kosta företaget 300 miljoner kronor per år. Man kan få magsår för mindre”
2010-talet har inte varit en höjdare i Astra Zenecas historia, med patent som gått ut, forskningsbakslag och fientliga uppköpsförsök. Med en rad nya godkända läkemedel hoppas man på nya framgångar.
Analytiker talar om att Astra Zeneca nu kan vara på väg ut ur sina sju svåra år med vikande försäljning och en rad läkemedelskandidater som inte blivit godkända, fördröjda eller skrotade. Att ta fram nya läkemedel är en ohyggligt dyr verksamhet.
Bara i Sverige satsar Astra Zeneca 15 miljarder årligen på forskning och utveckling, varav forskningsanläggningen i Göteborg/ Mölndal är en av företagets största.
Då vill det till att man får en hit eller två, för det går inte att leva på gamla segrar som Losec och Nexium när patenten går ut och priserna går ner.
År 2016 exporterade den svenska delen av Astra Zeneca för 40 miljarder kronor.
Men man ska inte underskatta de här magmedicinernas betydelse – de är två av Sveriges största exportsuccéer genom tiderna och har sålt för mer än 1 000 miljarder kronor. 1996 stod Losec för 45 procent av hela dåvarande Astras omsättning.
NU VITTRAR LÄKEMEDELSFÖRETAGET
möjliga nya framgångar efter att ha fått fem produkter godkända under 2017, varav två har nått megabrand status, det vill säga att de säljer för mer än en miljard dollar per år.
Och efter en lång tid med minskade intäkter hoppas Astra Zeneca på att vända trenden under 2017-2018.
”Det här är bara början på vår resa tillbaka uppåt”, sade svenska vd:n Jan-Olof Jacke i en GP-intervju i början på året.
Framöver kommer Jan-Olof Jacke inte att vara en del av den resan, han tackade nyligen ja till att bli vd för Svenskt Näringsliv.
Det Astra Zeneca hoppas på nu är sin nya godkända astmamedicin och flera lungcancerläkemedel.
I MÖLNDAL ARBETAR
man framför allt med att ta fram nya läkemedel i andningsvägarna, mag- och tarmsjukdomar och hjärta/ kärl där målet är att ta fram ett tiotal nya läkemedel inom dessa områden fram till 2020. I Storbritannien har man fokus på läkemedel mot lungcancer.
Det är inte bara Jan-Olof Jacke som ser ljust på Astra Zenecas framtid. Branschföretaget Idea Pharma konstaterar att lanseringen av fem nya läkemedel på ett år är ”en anmärkningsvärd bedrift” och Astra Zeneca klättrar från 15 till första plats över innovativa läkemedelsföretag i världen.
Enligt Randstads företagsrankning är läkemedelsbolaget den femte mest attraktiva arbetsplatsen i landet.
Av Astra Zenecas tio mest sålda mediciner har fyra utvecklats i Sverige, tre i Storbritannien, två i USA och ett i Japan.
Om läkemedelsforskningen i Sverige fortfarande kommer att vara en drivande
Från Astra Zeneca har man gjort beräkningar om att brexit kommer att kosta företaget 300 miljoner kronor per år
framgångsmotor eller om den kommer att börja att hacka, må vara osagt.
Som en del i ett stort sparpaket lade koncernen ner forskningen i Lund 2010 och förstärkte i stället verksamheten i Mölndal, som expanderade och blev ett nytt globalt forskningscentra inom bolaget.
Södertälje fick behålla sin verksamhet och forskning om nervsystemets sjukdomar och smärta. 2012 lades den forskningsenheten också ner och 1 200 forskare förlorade jobbet.
Som tröst i kampen om life science-jobben storsatsade Astra Zeneca i stället på en världens största och mest effektiva tablettfabriker för biologiska läkemedel i Södertälje.
Detta är bara några av de svårigheter som bolaget brottats med de senaste sju-åtta åren.
Läkemedelsjätten Pfizer försökte sig på ett fientligt uppköp av Astra Zeneca under 2014. Styrelsen med förre Volvochefen Leif Johansson i spetsen, anlade moteld och satte upp skyhöga omsättningsprognoser fram till 2023 och utlovade intakt aktieutdelning. Pfizer gav upp fighten till slut.
FLERA AV DE
stora investerarna yttrade sitt missnöje, medan forskare och lokalpolitiker andades ut.
Trots all dramatik, alla motgångar och försäljningsbesvikelser kan man konstatera att Astra Zenecas aktie ökat från 387 kronor 2014 till runt 640 kronor i dag.
Det dröjde inte länge innan nästa stora orosmoln tornade upp sig – brexitomröstningen 2016, då Storbritanniens väljare röstade ja till utträde ur EU. Ett beslut som ska genomföras den 29 mars nästa år.
EFTERSOM ASTRA ZENECAS
huvudkontor och en stor del av forskningen ligger i Cambridge kommer utträdet att skapa en hel del problem, både i fråga om reella kostnader, men också i fråga om EU:s regelverk och tillståndsgivning.
Från Astra Zeneca har man gjort beräkningar om att brexit kommer att kosta företaget 300 miljoner kronor per år i högre tullavgifter och importkostnader till Storbritannien.
Man kan få magsår för mindre.