Sätt länsman i skolbänken
IAlla utbildningar bör inte vara akademiska. Men i frågan om polisutbildningen finns det skäl att överväga en sådan förändring. en debattartikel i Svenska Dagbladet i förra veckan argumenterade Polisförbundets ordförande Lena Nitz för att den i dag tvååriga grundutbildningen vid polishögskolan borde göras om till en treårig universitetsutbildning. Nitz menar att ”i dagens samhälle måste enskilda poliser ha en bättre förmåga att ta till sig kunskap, analysera den och omsätta den till praktiskt polisarbete. En akademisk polisutbildning skulle skapa ett mer reflekterande förhållningssätt till kunskap, en utvecklad förmåga till problemlösning och en ökad kompetens att utveckla den egna verksamheten”.
Det ligger mycket i det Nitz skriver. Polisyrket är i dag mer mångfacetterat och kunskapskrävande än tidigare.
År 2008 när slutbetänkandet, Framtidens polisutbildning, överlämnades till regeringen slog dessutom den särskilda utredaren, säkerhetspolischef Anders Danielsson, fast att ”dagens grundutbildning till polis bör enligt utredningen ersättas med en högskoleutbildning, bland annat på grund av
med åren. att polisyrket kräver en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. SAMTIDIGT BÖR MAN hålla i minnet att krav på akademisering länge varit ett sätt för fackförbunden att försöka höja såväl lönenivåer som yrkesstatus. I vissa fall har omvandlingen till högskoleutbildning och den därmed större forskningsanknytningen varit av godo.
Ett exempel på det är sjuksköterskeutbildningen. Vårdvetenskap är i dag ett växande och mycket viktigt forskningsområde och sjuksköterskornas förbättrade möjligheter till specialisering och ökade medicinska kunnande har gynnat vården och i förlängningen hela samhället.
Å andra sidan finns det andra utbildningar som egentligen inte har på universiteten att göra. Där högskolepoängen inte innehåller den substans som de bör göra och där upphöjandet till högskoleutbildning handlar mer om politik än akademi.
Högre utbildning har ofta både från fackligt och politiskt håll målats upp som lösningen på en mängd problem. Så enkelt är det inte. Alla människor vill inte vara akademiker. All kunskap lämpar sig inte för att pressas in i akademiska mallar.
I vissa yrken riskerar viktiga praktiska moment att nedvärderas när utbildningen får högskolestatus. I fråga om polisutbildningen finns emellertid skäl att överväga en förändring. Dock är det viktigt att de praktiska momenten (likt inom sjuksköterskeutbildningen)
VAD? Krav på förlängd polisutbildning. HUR? Ett extra år. NÄR? Utredningsförslag – regeringen funderar.
även i framtiden behåller sin tyngd.
Enligt tidigare uttalanden av justitieminister Beatrice Ask (M) bereds frågan om en reformerad polisutbildning sedan 2010 på justitiedepartementet. Två års funderande borde räcka. Det är dags att komma till skott och fatta beslut om hur framtidens polisutbildning skall vara utformad.
GP 9/1 -12