Ett halvår till OS – det märks inte
trycks dagligen ner på Heathrow och Stanstead och till Bayswater slussas den majoritet som liksom jag har hittat ett radhushotell med alldeles för litet rum, sliten heltäckningsmatta och en dusch som antingen är skållhet eller svinkall. UNDER NÅGRA INTENSIVA dagar promenerar vi efter kartan och det är Big Ben till höger, 10 Downing street till vänster, lång, lång kö in till Madame Tussauds och alldeles för trångt på ett rea-pyntat Oxford Street.
Alltså precis som vanligt i imperiets huvudstad, men ändå inte för om drygt ett halvår (27 juli) invigs de olympiska spelen och större blir det inte 2012.
Tycker jag, och kanske du, men inte London. ATT DET SKALL hållas ett sommarolympiskt spel i stan märks knappast, såvida du inte letar efter ledtrådar. Den officiella och tydligaste ligger på Trafalgar Square – i övrigt subtilt (läs byggarbetsplatser som den på Leicester Square). LONDON ÄR HELT enkelt inte där ännu – det finns ju så mycket annat.
I förra veckan var det tillexempel premiär för filmen om Margaret Thatcher, Iron lady, med huvudrollsinnehavaren Meryl Streep på röda mattan.
Lyxvaruhuset Harrods har sin årliga, och enda, rea.
Och fotbolls-säsongen rullade ju i helgen på med den klassiska tredje Fa-cupomgången.
OS får helt enkelt vänta på sin tur och blir tillräckligt intressant först när Bruce Springsteen och The Estreet band har lämnat Wembley två veckor innan invigningen. MUSIKALEN BACKBEAT VAR en omvälvande upplevelse för en Beatlesbiten – så nära originalet det överhuvudtaget går och en smärtsam påminnelse om att jag är född tio år för sent. BILJETTER ÄR Os-organisationens tuffaste huvudvärk just nu. 10 000 för många sålda till konstimmet (?) och ett online-köpsystem som fått Storbritanniens kvällstidningar att gå i spinn.
Jag är helt säker på att Os-generalen Sebastian Coe tänkte sig ett annat läge inför vårspurten. COE & COMPANY funderar förresten fortfarande på Os-slogan. Jag bjuder på den: London calling.