Nu har han hittat tillbaka till det goda livet och njuter av tillvaron

berättar han och ser mycket nöjd ut där han sitter vid sitt stambord på Ninas Café nära hamnen i Stenungsund.

Ett riktigt rejält, gammaldags fik med goda mackor och en tidsenlig, brunmurrig, enorm jukebox, som leder tankarna tillbaka till 50-talet.

Just den tiden när Nick växte upp i det lilla nordnorska samhället Andenes vid Ishavet . Mycket sång och musik var det hemma hos familjen Borgen och sladdbarnet Nick påverkades starkt av sin betydligt äldre och mycket musikaliskt begåvade bror Jarl.

Men bristen på lämpliga gymnasieutbildningar längst upp på Nordkalotten gjorde att Nick Borgen som 15-åring fick flytta till Östersund.

I dag minns han sig själv som en ung garagerockare som gillade Rolling Stones och som tvingades fira tårfyllda jular ensam på inackorderingsrum långt hemifrån. MEN OCKSÅ BILDEN av en ambitiös ung musiker som snart turnerade i bandet Scandinavians fram till dess norska staten hörde av sig och beordrade medborgare Nils Thore Borgen till militärtjänstgöring.

Och så två veckor efter att han muckat som stridsvagnsförare ringde Thor-erics och erbjöd 24-åringen fast jobb.

– En fantastisk skola att få jobba med äldre, duktiga musiker, säger Nick, som också gillade att gänget hade en något nedtonad dansbandsprofil.

– Alla sex i bandet sjöng och det blev en hel del kvalitetsmusik typ Eagles, Beach Boys och faktiskt en och annan Rolling Stones-cover.

Nick Borgen säger att förutom hustrun och dottrarnas starka stöd bidrog sannolikt

För här och nu skall det klargöras att Nick Borgen har en rätt ansträngd relation till just dansbandsmusik.

– Jag blir trött ända in i själen på alla dessa journalister som genom åren ständigt har stämplat mig som dansbandssnubbe.

Han tycker kopplingen är djupt orättvis och att den inte alls speglar hans musikaliska rötter och budskapet i 350 låttexter och bidrag till Melodifestivalen som Borgen levererat genom åren.

Och Nick kan fortfarande bli förbannad när han tänker på hur medierna framställde hans största succé som en halvfjollig dansbandslåt.

– We are all the winners gick absolut inte att dansa efter. Inte ett enda steg, fastslår han ilsket. Och Nick Borgens orkester var inte heller något dansband. Punkt slut.

Bandet bildade han i slutet på

Tvåa i Sverige med We are all the winners och två gånger 3:a som bäst i Norge med La musikken leve och Finaste jäntan i klassen.

Runt 800 därav 350 utgivna 31 i olika konstellationer varav 13 soloalbum ”World Wide Web” från melodifestivalen 1997 finns med på ett amerikanskt dataspel

Bästa placering: Antal låttexter: Antal album: Kuriosa: