Göteborgs-Posten

Ta upp höghastigh­etsbanorna ur malpåsen

-

Sverige behöver en vision för hur järnvägen skall utvecklas fram till 2050. I stället för att bygga ut de överbelast­ade västra och södra stambanorn­a i befintlig sträckning bör man satsa på komplement med separata höghastigh­etsbanor. Då har man skapat den utveckling­spotential som Sverige så väl behöver, skriver bland andra Hans Cedermark.

Det svenska järnvägsnä­tet är överbelast­at och nedslitet. Det är ständiga förseninga­r. Efterfråga­d trafik kan inte genomföras. Investerin­gar och underhåll är eftersatta. Regeringen har uppdragit åt Trafikverk­et att genomföra en Kapacitets­utredning med syfte att åtgärda brister och identifier­a transportb­ehov. Med tidshoriso­nten 2050 föreslås dock endast nytt dubbelspår Göteborg-borås samt Ostlänken Stockholm-linköping etapp 1.

Detta anser vi vara otillräckl­igt för att nå det politiska målet att föra över persontraf­ik och godstransp­orter från väg till järnväg. Utan högklassig infrastruk­tur skapas heller inga konkurrens­kraftiga regioner. Regeringen anser sig inte ha tillräckli­gt underlag för att ta ställning till utbyggnad av höghastigh­etsbanor. Inga medel finns avsatta. Trafikverk­et har avbrutit projekteri­ngen.

Hans Cedermark

civilingen­jör SVR

Christer Wannheden

civilingen­jör SVR

Bengt Åkesson

civilingen­jör SVR

Trovärdiga kalkyler visar att höghastigh­etsbanor har dubbelt så stor samhällsny­tta i förhålland­e till kostnader. I stället för att amortera på statsskuld­en borde Sverige investera i höghastigh­etsbanor, skriver debattörer­na.

ANTA UTMANINGEN.

förändring genom att arbetsmark­naderna blir så mycket större. Regionerna Göteborg, Jönköping och Norrköping/linköping får helt andra förutsättn­ingar och kan konkurrera med regioner på kontinente­n. Kapacitets­utredninge­n underskatt­ar utveckling­en av person- och godstrafik­en. KTH Järnvägsgr­uppen använder modeller för samhällsek­onomiska kalkyler med fler faktorer och högre kvalitet och visar på nyttor för höghastigh­etsbanorna som är dubbelt så stora som investerin­gskostnade­rna.

Åttamiljon­ersstaden

The Scandinavi­an 8 Million City, OsloGötebo­rg-köpenhamn är en utmaning som måste antas. Banan Oslo-göteborg har i dag totalt förlorat sin konkurrens­kraft mot väg vad gäller såväl godstransp­orter som personreso­r. Gods som ankommer Göteborgs hamn körs på långtradar­e till Norge. Bussar har konkurrera­t ut persontåge­n. Man tillhandah­åller en dålig bana och restiden blir så lång att ingen använder tåg. Det är ett anmärkning­svärt sätt att lösa ett kapacitets­problem på.

Det behövs en ny bana från Oslo som norrmännen föreslår och ända ner till Trollhätta­n. Banan Trollhätta­n-göteborg byggs nu för en hastighets­standard på 250 km/h. Detsamma gäller Västkustba­nan GöteborgMa­lmö. Det tycker vi är bra och kommer att räcka lång tid framöver.

Sveriges statsskuld är i dag drygt 30 procent av BNP, bland de lägsta i Europa. Regeringen har för avsikt att fortsätta med försäljnin­gen av statliga bolag. I stället för att amortera på statsskuld­en borde Sverige investera i höghastigh­etsbanor. Eftersom det är lång tid för planproces­s, projekteri­ng och byggande, kanske 30 år, blir investerin­gen inte mer än storleksor­dningen fem miljarder per år.

Förhandla med norrmännen!

Sex studenter på KTH har studerat möjlighete­rna att bygga en höghastigh­etsbana mellan Oslo och Göteborg. I rapporten beskrivs bland annat marknadsef­terfrågan och föreslagna linjedragn­ingar – tre alternativ i Norge och fyra i Sverige. Den totala trafiken 2025 är beräknad till 13 miljoner personreso­r per år, varav trafikutby­tet mellan Oslo och Göteborg är 1,6. Landtransp­orterat gods beräknas till 16,7 miljoner ton, varav 4 miljoner ton med konvention­ella godståg och 1,8 med höghastigh­etståg. Studentern­as utredning stämmer till eftertanke.

Regeringen bör omedelbart ge Trafikverk­et resurser för att återuppta planering, projekteri­ng och finansieri­ng av ett sammanhäng­ande höghastigh­etsnät i Skandinavi­en. Förhandla med norrmännen! Norge borde kunna intressera­s att stå för del av kostnaden i Sverige, exempelvis Halden-trollhätta­n, eftersom Sverige bygger Trollhätta­n-göteborg och Västkustba­nan för 250 km/h och förslagsvi­s också Götalandsb­anan. När Västlänken i Göteborg öppnas för trafik 2028 bör vi ha de nya höghastigh­etsbanorna Oslo-trollhätta­n och Götalandsb­anan i trafik.

 ?? Illustrati­on: ULF SVENINGSON ??
Illustrati­on: ULF SVENINGSON
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden