”Jag ser det som min uppgift att skriva ner folks berättelser för att rädda dem undan glömskan”

NÄR HAN KOM ut från fängelset hade hans vänner övergett honom och han försörjde sig genom att spela flöjt på barer. Fängelsetiden beskriver han i För en sång och hundra sånger, som just utkommit i svensk översättning.

LIAO YIWU sluta i en massaker och skrev en rasande, förtvivlad dikt, vars rader blev verklighet. Dikten Massaker spreds på kassettband. Regimen hittade honom och han dömdes till fyra års fängelse.

– När jag skrev För en sång och hundra sånger var min största rädsla att allt jag hade gått igenom, alla lidanden inte skulle resultera i någonting, att jag skulle bli bortglömd, att jag inte skulle kunna skriva ner någonting för att förbättra saker. Manuskriptet beslagtogs två gånger av polisen. När jag skrev ner det för tredje gången hade jag sparat många säkerhetskopior. Plötsligt försvann rädslan, och jag förstod att jag skulle kunna förändra någonting. Jag tror att rädslan att bli bortglömd är gemensam för alla människor – det är det som motiverar mig att göra mina intervjuer.

Vilket slags samhälle skulle du vilja att Kina utvecklades till?

– Det bästa vore om Kina delades upp i ett antal separata stater. Då skulle Kina inte ge sitt eget folk eller resten av världen så stora problem. Och om folk hade rösträtt skulle de