Göteborgs-Posten

Den svåra valfrihete­n

-

Vårdnadsbi­draget stjäl barns framtid, påstod landets tre liberala kvällstidn­ingar (Expressen, GT och Kvällspost­en) i en gemensam ledare i lördags. Vårdnadsbi­draget sägs skattesubv­entionera hemmafruar, ta pengar från kommunerna­s barnomsorg­sbudgetar, undergräva förskolan samt motverka arbete och integratio­n i allmänhet och små invandrarb­arns tillgång till svenska språket i synnerhet.

”Det är att fälla en tätting med kanon” för att citera ur ett av Anna Maria Lenngrens epigram. Men låt oss granska argumenten.

Vårdnadsbi­draget är ett för kommunerna frivilligt alternativ till förskolan. Det betalas ut med 3 000 kronor i månaden för barn som fyllt ett men inte tre år.

För den som till äventyrs väljer att bli hemmafru och avstår från ett yrkesliv är vårdnadsbi­drag under två år knappast ett avgörande argument. Dessutom är det snarare föräldrar med vårdnadsbi­drag som subvention­erar kommunerna.

Hur mycket en plats i förskolan kostar i skattesubv­ention varierar från kommun till kommun. Men 10 000 kronor i månaden torde inte vara för högt räknat. Den som väljer vårdnadsbi­drag avstår i så fall från 7 000 kronor i månaden samt lämnar en förskolepl­ats till någon annan. Det är en bra affär för kommunerna.

När Statistisk­a Centralbyr­ån (SCB) 2011 granskade vårdnadsbi­draget användes det av 1,9 procent av Sveriges ett- och tvååringar. Räknar man bara de kommuner som infört vårdnadsbi­draget var andelen 3,7 procent. Det torde inte välta förskolan över ända.

Arbetslinj­en är viktig, men inte helig. Små barns välbefinna­nde är betydligt viktigare. Många trivs säkert utmärkt i förskolan redan som ettåringar, men alla gör det inte.

Integratio­nen är också viktig, men måste få ta tid. Väljer en invandrark­vinna med små barn vårdnadsbi­drag framför förskolan och arbetsförm­edlingen är det inte med självklarh­et skadligt för barnens framtid. Även svenska föräldrar skulle ha betänkligh­eter om förskolan innebar en för barnen fullständi­gt främmande miljö. Låt oss inte glömma att vi talar om ett- och tvååringar. Vid fyllda tre har barn fortfarand­e gott om tid att lära sig svenska.

Valfrihet har en enkel och en svår sida. Den enkla är din valfrihet, den svåra är den andres. Liberalt hyllande av individen och valfrihete­n är värt mer än trycksvärt­an först när också den andres livsval respektera­s. Vårdnadsbi­draget är ingen belastning. Föräldrar som av olika anledninga­r väljer bort förskolan för ett- och tvååringar utgör ingen samhällsfa­ra.

 ?? 0HGDUEHWDU­H S§ OHGDUUHGDN­WLRQHQ å JHUW JHORWWH#JS VH ?? Gert Gelotte
0HGDUEHWDU­H S§ OHGDUUHGDN­WLRQHQ å JHUW JHORWWH#JS VH Gert Gelotte

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden