Breivik hade kunnat stoppas

STOCKHOLM: Anders Behring Breivik hade kunnat stoppas. Men norska myndigheter missade varningssignalerna. De var fast i en hotbild där terroristen är en man med bakgrund i islamistiska rörelser, enligt Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.

Breiviks namn låg på den norska säkerhetstjänstens bord månader innan terrorattentaten i Oslo och på Utøya den 22 juli 2011. Bland annat fanns uppgifter om hans inköp av kemikalier till bombtillverkning, men det tog närmare fem månader innan en tjänsteman utsågs att utreda uppgifterna. Då hade det hunnit bli april 2011, och tjänstemannen lämnade kontoret för tio veckors semester.

– Hot man inte känner till har man en tendens att nedprioritera och inte uppfatta som farliga, säger Agrell som i går lade fram en rapport där han presenterar som kan bli det helt dominerande hotet.

Norska Säpo har tidigare hävdat att det inte spelar någon roll att det tog så lång tid, de hade ändå inte förstått vad Breivik höll på med.

– Men ett samtal hade kanske stört hans planer.

Breivik är ett exempel på en ny typ av terrorist där förvarningarna är vaga, vilket ställer nya krav på myndigheterna. Men rädslan för att göra fel och följa upp registreringar utan grundad misstanke försvårar möjligheten för myndigheter att jobba förutsättningslöst, enligt Agrell.

ANDERS BEHRING BREIVIK.