Inte längre så goa gubbar
Den negativa sidan av Göteborgsandan har åtminstone indirekt bidragit till mutaffärerna.
Göteborg är sannolikt inte unik som kommun att drabbas av mutaffärer. Men strukturer i kommunens sätt att arbeta och negativa sidor av den så kallade Göteborgsandan har åtminstone indirekt bidragit till de affärer som avslöjats. Det är några av slutsatserna i det slutbetänkande som den särskilda granskningskommissionen, under ledning av statsvetaren Erik Amnå, i går presenterade.
I stora stycken är den digra rapporten en svidande kritik av det sätt Göteborg styrts på. Den omhuldade Göteborgsandan har dominerats av sådant som pragmatisk handlingskraft och strävan efter synbara resultat. Den negativa sidan, pekar kommissionen på, har varit att värden som professionell självständighet, formalia, insyn och opartiskhet hamnat i skymundan. Maktkoncentration har skapat en ängslig anpasslighet som hållit tillbaka professionell mångfald, civilkurage och öppenhet.
GöTEBORG HAR, NOTERAR de tre professorerna, en anmärkningsvärt stor bolagsflora, störst i landet. Många politiker sitter på dubbla stolar. Rekryteringen av tjänstemän har delvis präglats av slutenhet. Internrekrytering har föredragits framför professionell och extern rekrytering. Juristernas roll har varit oklar – de deltar i allmänhet inte i ärendeberedningen. Stadsrevisionen har ofta inte tagits på allvar. Dess kritik har fått dåligt genomslag och uppföljningar många gånger saknats.
KORT OCH GOTT, i de ”goa gubbarnas” stad har den praktiska nyttan och kontaktnäten haft stor betydelse, förstärkt av bristen på maktskifte. Informella och snabba beslut har när situationen så bedömts varit viktigare än formalia och noggranna beredningar.
Hur ser då undervegetationen ut i detta klimat? Ja, i en stor enkät till samtliga anställda och förtroendevalda svarar närmare hälften att det som framkommit sannolikt bara är toppen av ett isberg. Alla förvaltningar och bolag visar sig ha medarbetare som säger att de själva åtminstone en gång utsatts för erbjudande om mutor. Riskexponeringen är alltså stor. Det kräver en organisation och en ledning som förmår att skapa både observans och goda regelverk. Antikorruptionsarbete måste, som Erik Amnå uttryckte det på gårdagens presskonferens, omfatta alla både på bredden och på djupet.
Kommissionen lämnar ett program på tio punkter för att Göteborg skall bli bättre på att motverka korruption. I hög grad handlar det om att öppenhet och professionalitet måste förstärkas och styrning och uppföljning bli tydligare.
Ett intressant förslag, för vilket det ännu saknas lagstöd, är att den kommunala revisionen blir helt professionell i stället för att som i dag ledas av politiker. Det skulle inte minst stärka medborgarnas förtroende. Men ytterst är det de styrande politikerna som har ansvaret för att en ny och öppnare Göteborgsanda kan skapas.
GP 14/6 -13