Vår säkerhet är inte militär
Sveriges försvar är inte i första hand militärt utan politiskt. Sveriges långsiktiga säkerhet beror mer på eurons hållfasthet än på hur många veckor försvaret eventuellt kan hålla stånd mot en tänkt angriparen från öst.
Oväntad uppriktighet är bara förnamnet på ÖB Sverker Göransson klarspråk i Svenska Dagbladet, när han på nyårsafton beräknade Sveriges försvarsförmåga på egen hand till en vecka i en riktning. Förutsatt att pengarna räcker samt från och med 2019. Det torde innebära att Stockholm med omland, som Sveriges nervcentrum, försvaras medan resten av landet lämnas åt hemvärnet.
Försvarspolitikerna, som naturligtvis känt till det ÖB avslöjade, skyndade sig att dra upp byxorna och försäkra att hela Sverige skall försvaras. Främst Socialdemokraterna har därefter skickligt antytt att försvaret kanske måste utökas för att motsvara det politiska löftet. Men inga pengar har utlovats och då är prat bara prat.
Sanningen är att Sverige inte har råd med ett försvar som kan försvara hela Sverige. Det har vi inte haft på mycket länge. Värnpliktsförsvaret var till sist en ihålig koloss, ett minne från en tid då en armé bestod av så många enkelt och billigt beväpnade soldater som möjligt.
Försvarets nuvarande och framtida uppgift är att se till att Sverige inte utgör ett militärt vakuum. Försvara Sverige är det tänkt att Nato skall göra – med svensk hjälp.
Den svenska säkerhetsdebatten skulle därför må väl av att bli mer uppriktig och mer civil. Framtiden har inte på länge varit så svårförutsedd som nu.
Låter vi tanken färdas i raka linjer kan vi gissa att USA:s tid som ensam, helt dominerande supermakt håller på att ta slut. Kinas makt växer och utmanar Japan och Indien. Ryssland är ett enda stort frågetecken, arabvärlden likaså. Europa ligger i stormens öga och Sverige är inbäddat i Europa.
Vår svenska säkerhet beror inte främst på hur starkt vårt försvar är, utan på EU:s ekonomiska styrka och politiska förmåga att förhindra krig. Båda är beroende av att integrationen fortsätter. Något ”nu är vi framme” finns ännu inte.
Alternativet till fortsatt integration är begynnande sönderfall. Och sönderfall inviterar väpnade konflikter.
Därför är euron ett nationellt svenskt säkerhetsintresse – oavsett vad vi tycker om en den gemensamma europeiska valutan. I ett enat Europa lever vi tryggare. I ett splittrat Europa försämras Sveriges säkerhet vida mer än vad vi kan kompensera med försvarsutgifter.