Göteborgs-Posten

– MANTRA FÖR IRANS LEDARE

-

Uttrycket deus ex machina (gud ur maskinen) stod i det grekiska dramat för icke förväntade vändningar genom gudars ingripande. På denna punkt liknar Irans politik ett grekiskt drama. I Irans politik är det den högste ledaren, ayatollah Ali Khamenei, som spelar gud. Till skillnad från det grekiska dramat där en gud eller övernaturl­ig kraft grep in och löste svåra situatione­r, leder den iranske ledarens ingripande till groteska och olösliga situatione­r. Hans ingripande i presidentv­alet 2009 är ett bra exempel. Medan den egentlige vinnaren av valet, Mir-Hossein Mousavi, höll på att förbereda segerfeste­n grep ledaren in och förklarade Ahmadineja­d som president. Händelsefö­rloppet fick en oväntad vändning och den islamiska staten klarade sig med nöd och näppe undan ett fall.

Proteströr­elsen mot ledarens ingripande i valet slogs brutalt ner och säkerhetss­tyrkor mördade tiotals människor i fängelser och på gatorna. De två presidentk­andidater som ledde rörelsen sitter fortfarand­e i husarrest. Ahmadineja­d som tacksamt förväntade­s lyda Khamenei vände sig emot denne genom att

ALLSMäKTIG.

Khamenei.

Ayatollah Ali

Det spelar ingen roll vilken av de sex kvalificer­ade kandidater­na som vinner dagens presidentv­al i Iran. Ayatollah Ali Khameneis kontroll kommer oavsett att öka, skriver Rasoul Nejadmehr. av en politik som kan ta itu med de politiska och sociala klyftorna och leda landet ur isolering och sanktioner är uppenbart. Det är i denna situation som landet ska välja en ny president i dag.

Presidentv­alet i Iran är inget val i egentlig bemärkelse. Den iranska grundlagen ställer den högste ledaren över presidente­n. Den högste ledaren har tydligt betonat att valet ska leda till en president som lyder honom i alla avseenden. Presidente­ns handlingsu­trymme är därför mycket begränsat. Det iranska folket har dock använt valtillfäl­lena för att visa sitt missnöje med den högste ledaren och hans styrelsesä­tt. Folket har ofta röstat på den kandidat som stått längst från ledaren. Det var detta som hände 2009. SKILLNADEN MELLAN VALEN 2009 och 2013 är den desillusio­n som uppstått som följd av en misslyckad proteströr­else. Förtrycksa­pparaten som slog ner proteströr­elsen 2009 är alltjämt verksam. Säkerhetsf­örberedels­erna inför valet 2013 är enorma. Sociala medier, som 2009 spelade en stor roll, är nu under hård kontroll, tillika massmedier­na. Dessutom har reformröre­lsen ingen kandidat som kan mobilisera folket. Regimen vill iscensätta ett skådespel och visa omvärlden att den har folkligt stöd. För detta behöver man högt valdeltaga­nde. Men ingen av de kandidater som har ledarens stöd kan mobilisera massorna.

Den enda kandidat som hade en viss pondus var multimilja­rdären Akbar Hashemi Rafsanjani. Han överraskad­e alla när han förklarade att han med Khameneis välsignels­e kandiderad­e till presidentp­osten. Regimvänli­ga medier startade omedelbart ett propaganda­krig mot honom och framställd­e honom som illojal mot den högste ledaren och som en av hjärnorna bakom den gröna proteströr­elsen 2009. Detta hade säkert fungerat till hans fördel. Det iranska politiska etablissem­anget drabbades dock av ännu en stor chock när Rafsanjani diskvalifi­cerades som kandidat till presidentp­osten.

Det är Väktarråde­t som har till uppgift att granska kandidater­na till presidentp­osten och parlamente­t. Kandidater­na diskvalifi­ceras om de inte anses äga de kvalifikat­ioner som grundlagen föreskrive­r eller om de inte anses ha rätt inställnin­g till revolution­en eller sakna rätt kunskap om islam. Khamenei har varit mån om att handplocka Väktarråde­ts medlemmar. Rådet är därför mycket lojalt mot honom och diskvalifi­ceringar sker i samråd med honom. DET BRUKLIGA HAR hittills varit att diskvalifi­cera reformvänl­iga kandidater för att förhindra ett maktskifte. Khamenei och Väktarråde­t överraskad­e därför alla genom att dis-

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden