Behovet av en politik som kan leda landet ur isolering och sanktioner är uppenbart. Det är i denna situation som landet ska välja en ny president.

tala om en specifik iransk tolkning av islam som den enda sanna tolkningen. Detta var att utmana den högste ledarens religiösa auktoritet som gärna vill tona ner iransk nationalism och själv framstå som den islamiska världens ledare. Khamenei tvingades då att brännmärka sin egen president som ”förtappad” och motarbeta honom under hela hans mandatperiod. Kretsen kring Khamenei krympte ännu mer och den politiska makten blev mer koncentrerad och exkluderande. Han lutade sig alltmer mot revolutionsgardet som med tiden har fått allt större inflytande över Irans politik och ekonomi. LANDET MILITARISERADES. Hårt pressat av och isolerat från omvärlden befinner det sig nu på randen till ekonomisk och politisk kollaps; korruption genomsyrar Irans statsapparat. Klyftan mellan de olika falangerna samt mellan folket och regimen ökar för varje dag. Omvärldens sanktioner har fått det iranska folket att gå på knäna. Behovet

Inför dagens presidentval fanns 686 registrerade kandidater.

Enligt konstitutionen ska en kandidat vara en öppet känd politiker, muslim samt trogen den islamiska republiken och revolutionen.

Efter Väktarrådets gallring återstod åtta, varav ytterligare två hoppat av.

Väktarrådet består av tolv personer och granskar bland annat kandidater till parlamentet och presidentposten. Personer kan diskvalificeras för att inte inneha rätt kunskaper om islam eller rätt inställning till revolutionen.

Rasoul Nejadmehr

är forskare på Västra Götalandsregionens kultursekretariat och författare till bland annat Kampen om det moderna i Iran.