Andel av Eu-potten
BLAND FÖRETAGEN ÄR AB Volvos dotterbolag Volvo technology mest framgångsrikt med att få stöd – 27,4 miljoner euro hittills.
Urban Wass, ansvarig för forskningsoch innovationsfrågor på AB Volvo, förklarar det med att företaget har en ledning som förstår vikten av att satsa på forskning och att företaget har många anställda som gått forskarutbildning.
Lars Börjesson, vicerektor på Chalmers, säger att det betytt väldigt mycket för högskolan att vara med i forskningsprojekten.
– Resurser, det är en viktig del. Och att få ett nätverk i Europa. Man kan göra så mycket mer när man är del i en större helhet, säger han.
Vid sidan av att det inneburit att man kunnat forska mer och få fram produkter snabbare, betonar även Urban Wass på AB Volvo betydelsen av samarbete.
– Vi har ambitionen att jobba med de allra bästa och har du hela Europa som spelplan har du mycket större chans att skapa starkast möjliga lag. Så tack vare att vi kunnat jobba på Europaplanen har vi kunnat bygga ett starkare projektteam, säger han. TILL SKILLNAD FRÅN till exempel jordbruksstöd söker deltagarna från alla länder forskningspengar på lika villkor. EU-parlamentarikern Kent Johansson säger att det är en modell alla är överens om – även om det emellanåt knorrats i länder som Bulgarien eller Rumänien, som haft svårt att hävda sig i konkurrensen.
– Bygga upp kompetensen kan man göra med stöd från regionalfonder. Detta ska vara till spetskompetens. Den yttersta forskningen, säger han.