SKADOR FÖR MILJONER
BYGGET KRÄVER BÅDE RIVNINGAR OCH FLYTT AV MÅNGA VERKSAMHETER
I januari 2013 var Trafikverkets projektledare för Västlänken glad.
Han kunde garantera GP:s läsare att en ny sträckning av Västlänken något söderut skulle skona nöjesparken.
– Inte en enda byggnad behöver rivas eller flyttas på Liseberg för vår skull, sa projektledaren Bo Larsson och menade att bygget skulle pågå under parken och dess verksamhet inte skulle påverkas.
MEN ETT PAR månader gick och i maj stod det klart att löftet inte infrias: Lisebergshallen med dess sport- och musikevenemang måste bort – för att ge plats för ett öppet schakt som ska grävas genom nöjesparken.
Och så gick ytterligare några månader. Sommaren övergick i höst och så i november skrev Trafikverket i sin egen lägesrapport att också Lisebergs huvudrestaurang Stjärnornas krog måste rivas.
En ny uträkning från Liseberg visar att bygget kommer påverka parken än mer: ytterligare en restaurang måste rivas tillsammans med de två stora tornen från 1920-talet, delar av Lisebergs lustgårdar måste grävas upp och spegeldammen kan få göras om. Kiosker, Kaskaden och andra ekonomibyggnader rivs.
FRÅN BERGET DÄR den nya bergoch dalbanan Helix slingrar sig över sluttningen pekar Lisebergs vd, Andreas Andersen, ut över de delar som kommer grävas upp om några år:
– Trafikverket har varit väldigt tydliga med att vi kommer behöva ta bort flera byggnader i norra delen. Det är en konsekvens av att man bygger med ett öppet schakt genom parken. Berörs några byggnader från jubileumsutställningen 1923?
– Det är en mix av nytt och gammalt. Lisebergsteatern kommer man inte röra, inte heller Landeriet eller Wärdshuset – de två äldsta byggnaderna på Liseberg. Men med de uppgifter vi har nu kommer Kaskaden att rivas och delar av Stora scenen måste tas ned, det stora tornet på vänstra sidan som är från jubileumsutställningen. Nyligen var Patti Smith på besök och kysste scengolvet på Stora scenen där Jimi Hendrix en gång spelade. Det kommer vara kvar?
– Det hoppas vi. Det hoppas vi, säger Andreas Andersen.
Det är i en promemoria som Liseberg lät sammanställa för Fastighetskontorets räkning i maj som bolaget befarar att ”delar av parken kommer att se ut som och upplevas som en byggarbetsplats”. I samma promemoria skriver Liseberg att det föreligger bevarandekrav på fasaderna till de byggnader som omgärdar Stora Scenen: ”De är de sista kvarvarande orginalbyg gnaderna i parken sedan utställnin gsåret 1923 då Liseberg bildades”.
DE YTTERST FÖRSIKTIGA beräkningar som bolaget gör om de egna kostnaderna i samma promemoria ingår i de siffror som moderaten Martin Wannholt publicerade i GP för en vecka sedan. Bara minskade intäkter till följd av färre besökare uppskattar Liseberg i sin promemoria till 300-500 miljoner kronor. Men, och det är ett stort men, det upprepas flera gånger i promemorian hur osäkra kalkylerna är och vem som kommer få stå för kostnaderna slutligt är allt annat än klart. Det förhandlas fram och Lisebergs uträkning är del av ett förhandlingsbud.
TRAFIKVERKETS PROJEKTLEDARE Bo Larsson medger att det skett förändringar.
– Processen i projektet är sådan att vi varje dag får nya detaljer och djupare kunskap, säger han och vill egentligen inte tala om rivningar alls då allt kommer byggas upp på ett eller annat sätt igen.
”Liseberg ska gå skadeslösa” %2 /$56621 7UDILNYHUNHW
Enligt Bo Larsson förs en god dialog med Liseberg där man bollar fram och tillbaka för att finna lösningar som gynnar båda parter. I vissa fall kommer byggnader byggas upp igen, i andra fall som med Lisebergshallen så kommer troligen hallen ersättas av något annat som är mer i linje med nöjesparkens profil: kanske en musikalscen.
– Alla de som berörs av intrång till följd av projektet ska gå skadelösa. Liseberg ska gå skadelösa.
I RULLTRAPPAN NED från berget i det folktomma Liseberg får bolagets vd Andreas Andersen frågan om han tror på Trafikverkets projektledares garantier om att de kommer gå skadeslösa ur projektet.
Han svarar med ett stort leende. Du tror inte det?
Han skakar på huvudet. Fortfarande med samma breda leende.
– Om det blir så är det jättebra. Då är det jättebra. På längre sikt, hur skulle Västlänken då påverka Liseberg?
– Det är klart att det finns positiva effekter för oss när bygget väl är klart. En bra infrastruktur för Göteborg är också en bra infrastruktur för Liseberg, säger Andreas Andersen.
Liseberg uppskattar också i sin promemoria att 20-30 tillsvidareanställda skulle få sägas upp och färre säsongsarbetare skulle anlitas under byggtiden.