Svårt att ta emot alla nya elever

GöTEBORG Skolorna börja bli fulla och det saknas utbildade lärare. Stadsdelarna slår larm om att resurserna för att ta hand om alla nyanlända elever är knappa.

Det är stadsdelarna som är huvudmän för skolan, alltså är det upp till varje enskild stadsdel att se till att mottagandet av nyanlända elever fungerar på ett bra sätt. SOM GP BERäTTADE i går är antalet nyanlända elever uppe på rekordnivåer.

Bara hittills i år har stadens skolor tagit emot 890 barn som är nya i landet.

Därför har vi ställt frågan till alla stadsdelar om de tycker att de har tillräckliga resurser för att ta hand om den ökande elevtillströmningen det för med sig.

? Angered, en av de stadsdelar som tar emot flest nyanlända, är den stora utmaningen att skolorna börjar bli fulla.

– Hittills har vi hanterat detta genom att erbjuda skolplacering på en närliggande skola, uppger kommunikationschefen Marie Åhman.

ul[d _ Västra Hisingen börjar skolorna bli fulla. Dessutom har man svårt att hitta utbildad personal.

– Vi har svårt att hitta tolkar i vissa språkgrupper och det kan därför vara problem med en del kartläggningar. Samma problematik med studiehandledning, säger utbildningschefen Peter Johansson.

Östra Göteborg pekar också på bristen av utbildad personal.

¼ ?diWji[hdW ahl[h \b[hifh a_] personal med pedagogisk utbildning, en kompetens som det är brist på, uppger kommunikationschefen Ann Flyning.

? Centrum uppger man att det faktum att elevunderlaget hela tiden förändras gör det svårt, både ekonomiskt och strukturellt.

< h Norra Hisingen är det stora problemet att det råder brist på legitimerade lärare i svenska som andraspråk i stadsdelen.

– Eftersom en del av de nyanlända barnen är analfabeter behöver lärare i svenska som andraspråk kompletterande utbildning i alfabetisering, säger Arne Karlsson, verksamhetssekreterare utbildning.

Örgryte-Härlanda svarar att resurserna är otillräckliga. Statsbidraget per nyanländ elev och år är 25 000 kronor och det är för lite för att bygga upp en verksamhet med säkrad kvalitet, enligt Susanna Hansson, sektorschef utbildning.

– Ett samlat grepp från staden och där dessa elever genererar ersättning utanför den vanliga resursfördelningen.

ul[d _ Majorna-Linné menar man att resurserna är för knappa.

– Resurserna upplevs som otillräckliga då flera av eleverna som kommer sent under högstadiet är ensamkommande utan tidigare skolgång och har mycket stora skolbehov och även andra behov, skriver Britt-Marie Almer, rektor och ledare för utvecklingsprojektet Making an impact together.