Killarna som trivs i farten
Tobias joberg och Filip pandström är bara tolv •r men har redan tagit racinglicens. ku väntar banor som deller•sen, jantorp, Kinnekulle oing och Falkenbergs jotorbana. ae blir de yngsta raceressen där nästa •r. lch det kommer att g• riktigt fort.
– Jag brann för att köra – direkt när jag satte mig i en hyrkart första gången. Jag gillar farten, säger Filip.
De bor på varsin sida älven men blev kompisar genom motorsporten. Hyrkarting triggade igång dem. För Filip började historien på klubbens bana i Torslanda:
– Efter ett år ville jag tävla i racingkart. Jag gick i gokartskola och började tävla i klassen Micro när jag var tio. Det gick utan problem.
De senaste två åren har han kört i Formula Mini.
– Banorna brukar vara cirka en kilometer långa och i 95 km/tim får man fartkänsla, säger han. FILIP HAR FåTT bra utdelning. För två år sedan utsågs han till Årets debutant på hemmabanan. På den korta tiden som han hållit på har han samlat på sig fler pokaler än antalet tävlingar han ställt upp i.
– Det beror på att jag blivit klubbmästare några gånger.
Han har redan sett en hel del av Sverige tack vare sitt stora intresse. I somras kom han på femte plats i SM, som gick i Umeå. I augusti i år blev han trea i Nordens största karttävling – Göteborgs Stora Pris.
– Mitt finaste pris, säger han och pekar på hyllan med alla utmärkelser.
Formen höll i sig, i september kom han på prisplatsen i Kalmar, då han blev tvåa i SKCC-tävlingar där. TOBIAS FöLJDE MED farsan till en inomhusbana i gokart i Majorna. Det gick bra med en gång.
– Efter några år ville jag utveckla mig och gå vidare för att bli så bra som möjligt, säger han.
I Majorna är banan kortare och drygt 40 kilometer i timman ger även där en känsla av att det går undan. – Farten gav en kick. Tobias, som också började i lägsta tävlingsklassen, har fram till i år tävlat i klassen Junior 60 i tre säsonger.
I två och ett halvt år har de tävlat med stora kartingbilar. Där har de varit med om en och annan incident.
– Jag har krockat några gånger. Sånt och rullningar hör till, inget allvarligt, säger han.
I år har han haft fint flyt. Seger i Tom Trana Trophy – en av de största tävlingarna.
– Min största framgång. Efter de fem försöksheaten var jag trea och fick stå på insidan bakom de som låg etta och tvåa. Jag körde om tvåan direkt efter starten, säger Tobias.
När tre av de 16 varven var kvar passerade han den som haft ledningen.
Hur man kör förbi sitter i ryggmärgen hos båda två. Tobias:
– Alla bilar går lika fort. Enda sättet att komma förbi är att ha ett bra läge, ligga i suget, ha rätt fart och gå förbi när den andre bromsar.
Andra fina insatser: trea i Swedish Kart Festival i Jönköping och sexa i Klippan Cup. REGLERNA FöR NäR man ska få köra racing har ändrats. Åldern har sänkts från 14 till 13, då de tävlar på dispens. Filip Sandström och Tobias Moberg var inte sena att nappa. Licensen fixade de med glans. Filip: – Jag övade tillsammans med pappa i en vanlig bil på inhägnat område vid tävlingsbanan. Efter fyra gånger hajade jag hur det funkar med växling, koppling och gas. Licensen tog vi på racerbana.
Nästa år sitter de i bilar som toppar i 180 km/tim, i Renault Junior Cup. De har tränat med bilarna på Kinnekulle Ring där de tog racinglicensen. I januari får de kvittera ut den åtråvärda handlingen. De båda papporna tonar ner: – Raksträckorna är inte längre än att killarna kommer upp i högst 140. Tobias: – Vad mamma säger? Hon vågar aldrig titta på starten. Anna Sandström: – Det som väntar känns säkrare är kartingen. De sitter säkert i bilarnas störtburar. Jag åker nog med Filip när det blir en sponsorhelg. Johan Sandström: – Det blir häftigt åka med en 13-åring som kör i full fart.
Pojkarnas första mål är klart. Att får köra STCC i Sverige. – Då blir det i en Volvo, säger Filip. Målet är annars att få köra DTM, Deutsche Tourenwagen Meisterschaft, tyska mästerskapet för standardvagnar.
– Bilracing, typ. Där ska vi vinna en dag, säger de i mun på varandra.