Kritiken växer mot extravalet
Kanske hade det blivit extraval ändå. Men tiden för eftertanke och samtal utnyttjades aldrig
VAD: Kritiska röster mot nyvalet. HUR: Beskedet gavs för tidigt. OCH: Grundlagen förutsätter betänketid.
Om en vecka förväntas Stefan Löfven utlysa nyval, eller extra val som termen formellt lyder. Inget tyder i dag på att valet kommer att lösa några väsentliga knutar.
Alliansen står något starkare nu än tre månader före förra valet enligt mätningarna, men inget pekar på att någondera sidan kan få egen majoritet – oavsett vem som blir störst. Sverigedemokraterna behåller sin vågmästarställning och det kan inte uteslutas att de blir de verkliga vinnarna .
Mot den bakgrunden har kritiken de senaste dagarna vuxit mot extravalet. I lördagens Eko-intervju ställde sig Anders Borg frågande till att valet måste hållas.
I söndagens Svenska Dagbladet framförde statsvetaren Henrik Ekengren Oskarsson stark kritik. Han påpekade att extravalet enligt grundlagen är en extraordinär åtgärd. Den skall vidtas när alla andra möjligheter tömts ut. Därför finns spärregeln att valet får utlysas först tre månader efter det att riksdagen samlats för första gången efter valet.
Till kritikerna sällade sig på måndagen skribenten Per T Ohlsson, som i P1 Morgon uppmanade partiledarna att skärpa sig. Ohlsson ansåg att en lämplig utgångspunkt för en kompromiss vore att Alliansen gav med sig om a-kassan och att regeringen släpper en del av sina skattehöjningar. OM STEFAN LöFVEN handlat i hastigt mod eller inte när han gick direkt på nyval är en öppen fråga. Helt klart är att handläggningen inte skett i grundlagens anda. Det normala hade varit att Löfven efter budgetförlusten skickat tillbaka förslaget till finansutskottet, eller att han avgått för att den vägen bereda väg för förhandlingar. I båda fallen hade betänketid getts för alla, heta känslor hunnit svalna och tid funnits för eftertanke.
I stället kom hans besked redan dagen efter att budgeten fallit. Den tid som kunde använts för seriösa samtal har gått åt till ömsesidiga anklagelser och beskyllningar.
I en TT-intervju på måndagen förklarade Löfven att han ”tappat tålamodet” med oppositionen, oklart på vilket sätt han skulle visat tålamod. De borgerliga och regeringen uppges nu i alla fall sitta i samtal, främst om reglerna för budgethanteringen i framtiden. Om detta kan öppna för också andra breda lösningar är oklart. NÄR DET GÄLLER budgetreglerna finns dock starka skäl att gå försiktigt fram. Det är en sak om båda sidor kan enas om en vettig praxis. Det är något helt annat med tvingande beslut som begränsar rösträtten för tredje part och kan uppfattas rikta sig mot ett enskilt parti.
Inte heller är det önskvärt med en så stark budgetordning att regeringar frestas att lägga in alla möjliga förslag i budgeten för att slippa debatt i olika sakfrågor. Eftertanke krävs också här. Just eftertanke har varit bristvaran under hösten.
GP 23/12 -14.