Medicinsk kontroll av trafikpiloter måste skärpas
Otillräckliga kontroller av piloters psykiska hälsa är en stor säkerhetsrisk. Det visar katastrofen i Frankrike med all önskvärd tydlighet.
Flygkatastrofen i alperna har belyst vikten av att säkra piloters psykiska hälsa. Det finns en rad områden som måste förbättras när det kommer till svenska flygläkare, skriver Per-Gunnar Larsson, flygöverläkare vid Flygvapnet.
Som det har framgått de senaste dagarna rörande flygkatastrofen i Frankrike med Germanwings så talar det mesta för att flygstyrmannen var psykiskt instabil och undanhöll sitt mentala hälsotillstånd för flygbolaget. Motsvarande händelse hade utan tvekan kunnat hända med en svensk pilot i ett svenskt flygplan. Det är inte lätt att helt undanröja ett sådant scenario, men de medicinska certifikatundersökningarna kan förbättras.
Det finns en skyldighet för piloter att delge förändringar i hälsotillståndet, som kan påverka flygsäkerheten till sin flygansvariga chef. Även gäller att piloterna ska rådfråga flygläkare om flygtjänsten vid eventuella förändringar i hälsotillståndet. Vid de årliga certifikatundersökningarna, som trafikflygare har att genomgå, är det ofta svårt att värdera hur det står till med den undersöktes mentala tillstånd. Det finns flera olika orsaker till detta, och nedan följer ett antal orsaker och förslag till förbättringar.
Döljer sina sjukdomar
Det är välkänt att piloter dissimulerar, det vill säga döljer symtom och inte berättar om olika sjukdomar eller symtom eftersom de ju inte vill riskera att bli underkända. Särskilt psykiska ohälsa är ett känsligt ämne att diskutera och det finns inget särskilt frågeformulär rörande psykisk hälsa för läkaren att använda. Om piloten nekar till psykisk ohälsa i ansökningsblanketten och inte uppvisar uppenbara symtom så är det inte ovanligt att läkaren låter sig nöjas med det. Ett specifikt frågeformulär om psykisk hälsa har använts på försök i Norge och erfarenheterna, som är goda, presenterades i höstas på Svensk flyg- och marinmedisk förenings höstmöte. Men något beslut om att använda ett dylikt formulär är det inte beslutat om av Transportstyrelsen.
Behövs specialisering på psykisk ohälsa
Rätt ofta saknar flygläkare en adekvat medicinsk specialitet inom vilken psykiska sjukdomar handläggs och behandlas vilket självfallet menligt påverkar möjligheten till adekvat bedömning av piloten. Lämpliga specialistkompetenser för flygläkaren bedömer jag vara företagshälsovård, allmänmedicin, internmedicin eller psykiatri.
Det finns inget krav på kontinuitet i pilotens kontakt med flygläkare, utan det förekommer ganska ofta att denne vänder sig till den flygläkare som kan erbjuda undersökningstid som passar piloten. Även priset för certifikatundersökning har betydelse för vilken flygläkare piloten anlitar. Det förekommer att piloter skickar ut mejl till ett stort antal flygläkare med fråga om priset för undersökning och därefter sannolikt går till den som är billigast. Undersökningarna utförs av flygläkare på Transportstyrelsens uppdrag. Därför hade det varit på sin plats med fastställda priser för undersökningarna på ungefär samma sätt som priser inom landstingen är bestämda för olika typer av sjukvård.
För många flygläkare
Relativt ofta förekommer att flygläkare har bristande kunskap om flygmiljön och få har egen erfarenhet av flygverksamhet. Teoretiskt har flygläkare i sin utbildning fått ovanstående kunskaper, men avseende vidmakthållande av kompetensen så saknas återkommande kunskapskontroller genom Transportstyrelsens försorg. I dag gäller att flygläkare skall utföra minst tio certifikatundersökningar årligen. Det är egentligen alldeles för få för att vidmakthålla både kunskap och rutin. För att öka flygläkarnas kompetens bör antalet flygläkare i Sverige kraftigt reduceras. I dag finns drygt 100 flygläkare på Transportstyrelsens lista vilket kan jämföras med till exempelvis Danmark där det finns cirka 20 och således inte överetablering, som i Sverige. En minskning av antalet flygläkare är angeläget för att därmed förbättra läkarkontinuitet och öka antalet flygmedicinska konsultationer för den enskilde läkaren.
Mänskliga faktorn
Den flygmedicinska certifikatundersökningen är en betydelsefull komponent för att vidmakthålla hög flygsäkerhet. Därför behövs förbättringar och förändringar enligt ovan. Den mänskliga faktorn svarar för över 75 procent av orsakerna till flygolyckor. Den mänskliga faktorn, som orsak, behöver ständigt bearbetas för att uppnå ännu bättre flygsäkerhet.
Ett specifikt frågeformulär om psykisk hälsa har använts på försök i Norge och erfarenheterna, som är goda, presenterades i höstas