Grymma sagor
för Koons att ifrågasätta konstens gränser. Tillsammans med Ilona Staller alias Cicciolina poserar han naken i fotoserien Made in Heaven. Paret gifte sig, fick en son, skilde sig och har slösat miljoner i en vårdnadstvist, men innan dess tillkom sötporren. Koons värjer sig, det handlar inte om porr utan om frigörelse. I Ilona såg han renhet eftersom hon var befriad från skuld kring det sexuella. Bilderna är välregisserade i färg, form och komposition. De visar upp en såpbubblig lycka som det är lätt att avfärda. Är det på grund av bitterhet, avundsjuka och skamkänslor? CELEBRATIONS ÄR ETT av utställningens glänsa nde paradnummer. Ballon Dog i magenta eller Heart i rött och guld. Fetischismen är sublim och illusionen av lätthet upprätthålls. Ballonghunden väger ton men verkar knappt nudda marken, och den ser ut att ha uppstått av sig själv istället för att mödosamt ha tillverkats av många. Det engelska ordet buoyancy sammanfattar känslan: bärkraft, okuvlighet, livlighet, friskt sinne, spänst och en tendens att stiga. Levande varelser lockas av det som glänser, såsom vatten, men även av ädelstenar och metaller, och här finns en inneboende kyla. Vi luras av döda ting och har ofta inget bättre sätt att visa uppskattning på än med pengar. Retrospektiv utställning med
på i Paris. Jeffrey (Jeff) Koons är född 1955 i USA och slog igenom under 1980-talet med konceptkonst och readymades. 2013 blev han världens dittills högst betalde konstnär, då en orange ballonghund gick för drygt 390 miljoner kronor. I juni flyttar utställningen till Guggenheimmuseet i Bilbao, Spanien.
är kritiker och konstnär och medverkar regelbundet i GP. Skrev senast om Håkan Rehnbergs utställning på Moderna Museet i Stockholm.
De senaste serierna Antiquity och Gazing Ball är sprungna ur antikens gudavärld med sina grymma, ödesmättade sagor. Skulpturerna i bjärt färgad metall skapar en euforisk, smältande och sprittande stämning. De som är utförda i gips och smyckade med blå glasklot skänker ett surrealistiskt lugn. Koons arbetar med drygt hundratjugo assistenter i en ateljé där allt från träsnideri till specialgjorda datorprogram utvecklas. Han eftersträvar perfektion i varje steg i en kostsam och tidskrävande process. Att ta ett givet objekt och visa det igen smyger in en mängd nya tankar när storlek, material, färg och sättet som det är gjort på förändras drastiskt. KOONS SÖKTE SIG tidigt bort från det personliga i konsten och ville öppna upp den mot ett universellt språk, men hans verk är snarare västerländskt universella. Koons vill också nå bortom om hierarkierna och nog formar sig verken till en komplex hymn om acceptans. Men mitt i glädjeevangeliet finns det skuggor. Att vara vuxen och att prata om barndom, festligheter, gudasagor och sex väcker inte bara lusten till liv. Det väcker också mycket smärta och frågor om varför det måste göra ont. Där når Jeff Koons konst ett djup som många inte har tålamod att se.