Så ska klyftorna i Göteborg minskas Fakta: Förslagen
GÖTEBORG och ordförande i social resursnämnd, säger att skillnaderna i hälsa över staden är för stora och att utvecklingen gått åt fel håll. Klyftorna i staden har ökat under de senaste 20 åren, med socialdemokratiskt styre. Vad har ni gjort för fel?
– Vi har jobbat med det här väldigt länge. Om vi inte gjort det så hade det sett värre ut. Skillnaderna har ökat i hela västvärlden, och Göteborg är inget undantag. MåNGA AV DE förslag som nu presenteras ser ut som vilka vallöften som helst: skolornas likvärdighet ska stärkas, inträdet på arbetsmarknaden underlättas, tillgången på bostäder förbättras.
Frågan är vad som talar för att de ska förverkligast just nu.
– Vi har haft politiska prioriteringar länge, men det vi gör nu är att kraftsamla kring de här förslagen, säger Marina Johansson.
Hon betonar att det är ett långsiktigt arbete som nu startar: rapporten och listan över åtgärdsförslag
I arbetet med att minska hälsoklyftorna har Göteborgs stad valt att fokusera särskilt på fyra områden: Ge varje barn en god start i livet. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. Skapa förutsättningar för arbete. Skapa hälsoförbättrande och hållbara miljöer och samhällen.
De totalt 30 förslagen handlar bland annat om att: minska antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll, stärka skolors likvärdighet, minska avhopp från skolan och underlätta inträdet till arbetsmarknaden.
Tanken är att förslagen nu ska konkretiseras och ligga till grund för stadens framtida arbete.
Rapporten om hälsoklyftor kommer fortsättningsvis att göras vart tredje år. ska ligga till grund för politiska prioriteringar framöver. Minskade hälsoklyftor är bra för alla i staden och frågan har från och med nu högsta politiska prioritet. I SöNDAGENS GP sa professor Denny Vågerö, som var med och tog fram WHO:s rapport om hur klyftorna i världen kan minskas, att det krävs stora satsningar på skola och arbete för att vända trenden – och att det måste få kosta, för det är investeringar som kommer att löna sig på sikt.
Men i Göteborg finns inga planer på att skjuta till mer resurser just nu. Marina Johansson pekar på att det i budgeten för 2015 till exempel finns en extra satsning på fler lärare – men i första hand handlar det om att de pengar som finns ska användas bättre.
– Vi kan göra saker bättre, mer genomtänkt och klokare. Men vi kommer också att behöva satsa mer, säger Marina Johansson.