60-tal barn i familjehem utan beslut

SOCIALTJÄNST Ett 60-tal barn har placerats i familjehem utan beslut av socialnämnden i Angered. De flesta är ensamkommande flyktingbarn från Syrien och Somalia.

Under våren har det framkommit att omkring 60 placeringsärenden i Angered antingen tagit för lång tid eller saknat fullständiga utredningar.

I går meddelade stadsdelsförvaltningen att man nu gör en Lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

– Vi har redan satt in åtgärder för att rätta till bristerna, men vi vill ha stöd för att säkerställa nya rutiner. Alla placeringar måste ske på ett rättssäkert sätt, säger Helen Smith, områdeschef för bistånd och service i SDN Angered. ATT EN FAMILJEHEMSPLACERING görs utan att socialnämnden har fattat beslut innebär att det saknas avslutad utredning. Ofta har hemmet inte heller godkänts som familjehem.

– Inför varje placering görs alltid en omfattande utredning där flera personer är inblandade. Förutom barn- och familjehemssekreterare behövs i många fall även tolk.

– De flesta barn som placeras i familjehem i Angered är ensamkommande flyktingbarn som redan bor hemma hos släktingar, säger Helen Smith.

För närvarande har 140 flyktingbarn placerats i olika familjehem i stadsdelen. Bara i år har det kommit drygt 40 nya barn.

– Direkt efter ankomsten gör vi en risk- och skyddsbedömning för att se till så att inga barn kommer till skada. Sedan har vi kontinuerlig kontakt med barnet under hela utredningen, som ska vara avslutad inom fyra månader. HELEN SMITH TYCKER det är allvarligt att förvaltningen inte klarar att följa den lagstadgade tidsgränsen, men menar att det beror på en kombination av ökad efterfrågan och brist på socialsekreterare.

För att hinna med ett större antal ensamkommande flyktingbarn än tidigare beräknat har Angered SDF nu anställt två nya familjehemssekreterare. Därutöver har två erfarna utredare kallats in för att hantera de eftersläpande utredningarna. ÄVEN I ÖSTRA Göteborg och Västra Hisingen flyttar många ensamkommande flyktingbarn hem till släktingar som redan är etablerade i Sverige. Som en följd av detta har trångboddheten blivit ett växande problem i flera områden.

– I vissa fall bor så många människor i samma lägenhet att det kan vara svårt för ett skolbarn att få lugn och ro. Då kan trångboddhet vara ett skäl att inte godkänna familjehemmet, säger Helen Smith.

Enligt stadsledningskontorets senaste prognos väntas omkring 500 ensamkommande flyktingbarn per år till Göteborg 2015-2017. De flesta väntas komma från Syrien och Somalia, men en del barn är på flykt även från exempelvis Afghanistan. KOMMUNALRÅDET Marina Johansson (S) förklarar att det tagits en rad initiativ för att ge stadens socialsekreterare en bättre arbetssituation. Bland annat erbjuds nyanställda numera en förstärkt introduktion samtidigt som cheferna inom socialtjänsten fått ökad administrativt stöd.

– Men helt nöjd är jag inte. Så länge vi inte klarar att följa lagen är det absolut inte okej. Det är också viktigt med tätare uppföljningar av barnavårdsärenden, säger Marina Johansson.

Nästa vecka lägger de rödgröna partierna i kommunstyrelsen därför ett yrkande om att på nytt se över arbetsmiljön för socialsekreterarna i Göteborg.