En flytt som förändrar livet
Sverige har idag kostsamma satsningar i förorterna. Ge istället människor en möjlighet att påbörja ett nytt liv.
Studiegången i Björkekärr var ett märkligt område att växa upp i. Under 1980-talet var studentkullarna små, därför lät fastighetsägarna andra än studenter flytta in i lägenheterna. Helt plötsligt fylldes gårdarna av barn till somalier, polacker, iranier och unga svenska familjer. Det var en eklektisk blandning av studenter, nyinflyttade från landet och alla däremellan. Det var ett bra område att växa upp i. Billigt, tryggt och rent. Min magkänsla var att vi, barn till invandrare, som växte upp i området hade det bättre än de som stannat i förorterna. Ny forskning från USA visar att det inte bara handlade om en magkänsla. MELLAN 1994 OCH 1998 inleddes ett provprojekt i Los Angeles med namnet ”Moving to opportunity”. Omkring 4600 familjer erbjöds möjligheten att få en subvention för att flytta. Syftet var att med hjälp av subventioner hjälpa fattiga familjer att flytta till bättre områden. Studien hade också en kontrollgrupp som inte fick några pengar för att flytta.
Experimentet var en besvikelse. Varken föräldrarnas inkomster eller barnens skolresultat förbättrades.
Men resultaten var feltolkade. För några år sedan återvände forskarna Raj Chetty och Nathaniel Hendren till datan. De fann den felande länken. Varje år som barnen levde i det nya området spelade roll. Det räckte alltså inte med ett enstaka år för att positivt inverka på barnen.
Om barnen i familjer som fick flyttsubventionen flyttade innan de fyllt tretton ökade deras inkomster senare i livet snitt med 31 procent jämfört med de barn vars familjer stannat. Varje år i ett tryggare och bättre område förbättrade avsevärt deras liv. Och viktigast: studien visade att unga pojkar i fattiga familjer, en övergiven och förlorad generation, bättrade på sina skolresultat. Bland de familjer som stannade hamnade ofta pojkarna senare i kriminalitet, flickorna klarade sig marginellt bättre. LÖNADE SIG SATSNINGEN? Chetty och Hendren beräknar att flytten över en livstid ökade inkomsten med över fyra miljoner kronor. De ökade skatteintäkterna av detta gjorde alltså reformen självfinansierad, eller gratis för att snacka ren svenska.
Här har vi att göra med lågt hängande frukt i reformträdgården.
Vad studien visar är att det finns områden som är oerhört kostnadseffektiva: människor som flyttar dit ökar inte sina levnadskostnader avsevärt, men konsekvenserna för barnens skolresultat och framtida inkomst är positiva. Dessa områden ligger nära bättre bemedlade områden, är heterogena, trygga och har bättre skolor. VAD KAN VI i Sverige dra för lärdomar av detta?
Först och främst att det inte är någon idé att fortsätta bygga ut redan fattiga stadsdelar. Om det finns en kritisk massa av fattiga, outbildade människor med lågt socialt kapital är områdets framtid nedslående. Att ge människor möjligheten att själva flytta är en väg framåt.
Det som gjorde det orangea Studiegången till ett välfungerande område, var dess storlek och att det var inringat av medelklassområden. Barnen gick i samma skolor som barnen som bodde i radhus och villor. Inkomstnivåerna var blandade. Dessa områden måste identifieras, eller byggas om de inte finns. Dessa kostnadseffektiva områden är nyckeln.
Sverige har idag många och kostsamma satsningar i förorterna. Dessa satsningar ger uppenbarligen för lite i förhållande till kostnaderna. Allt tyder på att flyttbidrag är ett effektivt och kraftfullt sätt att förbättra barns livschanser. FÖRUTSÄTTNINGEN ÄR ATT det finns områden att flytta till och att det utarbetas ett effektivt subventionssystem. Det behövs även en tydlig kartläggning, likt den Chetty och Hendren gjorde, över vilka områden som ger mest vid en flytt.
Detta kan bli svårt om våra städer präglas av evighetslånga kötider. Då lär knappast ens subventioner och kartläggningar göra skillnad. Svenska städer behöver blandas ut, förtätas och knytas samman. Enbart en sådan förändring möjliggör reformer som ”Moving to opportunity”.
Integrationspolitiken har gått i stå, antingen verkningslös eller impopulär, och misslyckade satsningar på förortens unga hopar sig på hög. Ge människor möjlighet att påbörja ett nytt liv.
BLOGG: Det var en absurd tanke redan när DN torgförde den, men att Sveriges Television fortsätter att rapportera vidare är faktiskt riktigt uselt journalistiskt arbete.
Ledarredaktionens Csaba Bene Perlenberg sågar nyhetsankan om att Sverige skulle köpa Mistral-fartyg. blogg.gp.se/ledarbloggen Här har vi att göra med lågt hängande frukt i reformträdgården.