GUIDE: NÄRINGSINNEHÅLL I ÅTTA DRYCKER OCH MELLANMJÖLK

Näringsexperten ser inga fördelar med dyra risdrycker som ersättning till mjölk. Några andra alternativ kan duga, men flertalet står sig slätt mot mjölken näringsmässigt.

Mellanmjölkens land har invaderats av konkurrerande drycker. Av hälsomässiga eller etiska skäl samt på grund av diettrender väljer konsumenterna av dessa alternativ i tetraförpackningar.

Vi valde åtta alternativ av soja, havre, ris och nötter och lät en näringsfysiolog jämföra dem som näringskälla med mellanmjölk.

För dem som har mjölkproteinallergi är det livsnödvändigt att välja annat än mjölk till kaffet eller gröten. Likaså måste den som har laktosintolerans välja laktosfri mjölk eller annan alternativ dryck.

– Dryckerna kan vara ett bra alternativ för dem, samt för dem som önskar ett vegetariskt eller veganskt alternativ, säger Hilde Brekke, docent och klinisk näringsfysiolog på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. MEN INTE ALLA sorter kan mäta sig med mjölken som likvärdig ersättning näringsmässigt.

– De dyra risdryckerna har inga fördelar eftersom de har ett väldigt lågt proteininnehåll.

Hilde Brekkes bedömning här i texten och i kommentarerna intill paketen vid bilderna är baserade på texten på paketen. Som första val utser hon Icas sojadryck till den som söker en motsvarighet till mjölkens näringsinnehåll och berikning (läs mer i faktarutan).

– Den liknar mellanmjölken mest, även om den har lite mer fett, säger hon.

Den andra sojadrycken bland våra alternativ, från Carlshamns mejeri, är berikad med kalcium, men däremot inte med D-vitamin. Dessutom har sorten lägre sockerhalt, för den som är intresserad av det. SOM ANDRAHANDSVAL TILL ersättare för mjölken väljer Hilde Brekke Oatlys berikade havredryck, som förvisso innehåller mindre protein än mellanmjölken.

HILDE BREKKE,

Garants havredryck motsvarar lättmjölk i fetthalt. Den har däremot ingen berikning och kan ha sin kundkrets bland de konsumenter som av olika anledningar inte kan eller vill ha berikade produkter.

Då återstår bara de två nötdryckerna, cashewdrycken med väldigt lågt energiinnehåll samt den energitäta hasselnötsdrycken (risbaserad).

– Den senare är tre gånger så dyr som vanlig mjölk och lika mycket energi som i standardmjölk men ingen vitaminberikning. Det gäller även cashewvarianten. – Den är absolut ingen ersättning för mjölk och innehåller nästan inga proteiner. Enda skälet till att dricka dessa nötdrycker är om de är goda, konstaterar Hilde Brekke. I SVERIGE DRICKER vuxna mjölk, vilket saknas i kosthållningen i de flesta andra länder. Mjölken är en viktig näringskälla. Mjölkens fett är till två tredjedelar mättat och den faktorn skiljer mellanmjölken från de andra dryckerna. Att proportionen mättat fett är mindre beror på att de innehåller vegetabiliskt fett som har en annan fettsammansättning än mjölk.

– Det lilla fettet som förekommer i de alternativa dryckerna är det nyttiga fettet, konstaterar Hilde Brekke.

Sedan en tid pratas det om ”mjölkmagar”, och konsumenter som varken har diagnos på mjölkproteinallergi eller laktosintolerans väljer bort mjölk ur sin kost, för att de upplever sig må bättre utan. Vad beror trenden på?

– Marknadsföring av nya produkter har nog bidragit till uttrycket ”mjölkmage”, tror Hilde Brekke.

I bildtexterna till höger här på uppslaget ser ni Hilde Brekkes kommentarer till de olika dryckerna.

”Industrins marknadsföring har väl bidragit till uttrycket ’mjölkmage’”.

näringsfysiolog