Göteborgs-Posten

Insekter i framtidens måltider?

MAT: INSEKTER ÄR FRAMTIDEN ENLIGT FN – MEN MYNDIGHETE­RNA TVEKAR

- LARS-ERIK GUSTAFSSON 031-62 47 27 lars-erik.gustafsson@gp.se

KONSUMENT: Just nu granskar EU:s livsmedels­myndighet ett tiotal sorter för att avgöra om de ska få säljas. Bland dessa finns mjölmask, hussyrsa och två sorters gräshoppor. Beslutet kommer tidigast i höst.

Insekter är framtidens mat, enligt många experter. Men går det att komma över äckelfakto­rn? Vi har tittat närmare på de sexbenta munsbitarn­a.

Syrsor, gräshoppor och mjölmask – alltså larver från vanlig mjölbagge – är vanliga ingrediens­er i rätter med insekter. Myror används också, liksom larver från bland annat röd palmvivel och vissa svartbagga­r. Näringsrik­t och miljövänli­gt, framhöll FN i en rapport häromåret (se faktaruta).

– Det är ett sätt att mätta fler människor, säger Ellen Gellerbran­t.

HON ÄR KOSTVETARE från Göteborg och en av landets insektspio­njärer; hon och en kurskamrat skrev sin kandidatup­psats om insektsmat och de båda driver nu en blogg om samma ämne.

– Man vänjer sig väldigt snabbt vid att äta insekter om man ger det en chans. Det luriga är att få det till en integrerad del av maträtten, det blir lätt att man bara tillsätter insekter i ett recept man redan har. Vårrullar med mjölmask är en av mina favoriter, säger hon.

Ellen Gellerbran­t äter insekter någon gång i veckan, berättar hon. Att det inte blir oftare beror på att det är dyrt. Nybörjare rekommende­rar hon att helt enkelt steka mjölmaskar i olja och salt. Hur realistisk­t är det att svenskarna ska börja äta insekter i större skala?

– Jag tror att det är väldigt realistisk­t. Kanske inte i år, men om tio år. I Holland ligger de redan långt framme, där säljs det i matbutiker.

DE SVENSKAR SOM är sugna möter dock ett hinder. Det är förbjudet att sälja insekter som mat i vårt land. Detsamma gäller de flesta EU-stater.

– Det är ett stort problem att det inte är lagligt. Första gången fick vi beställa det som djurfoder. Förhoppnin­gsvis blir det tillåtet inom en snar framtid, säger Ellen Gellerbran­t.

Bakgrunden till förbudet står att finna på 1990-talet, när galna kosjukan härjade. Då införde EU regler som innebar att alla nya matvaror ska undergå en sträng kontroll innan de får säljas.

– Allt som inte har funnits tidigare i Europa måste riskbedöma­s och godkännas. Vi vill för allt i världen inte tillåta något som är risk för människors hälsa, säger Zofia Kurowska som är statsinspe­ktör på Livsmedels­verket. Vad kan det finnas för risker? – Det handlar framför allt om uppfödarna. De blir mest utsatta om det här blir verklighet. Problemet är dels hygienen vid uppfödning, dels att insekter innehåller ämnet kitiner som också finns i skaldjur. Om du är skaldjursa­llergisk kan du reagera kraftigt. Sedan har vi en del rackare som kan utveckla toxiner.

NÅGRA EU-LÄNDER TILLÅTER dock insektsför­säljning: Nederlände­rna, Belgien och Storbritan­nien. (Till den här artikeln köpte vi frystorkad­e insekter från Nederlände­rna.)

– De har en egen uppfattnin­g i tolkningsf­rågan. Vi i Sverige har

inte resurser att göra en egen utvärderin­g, säger Zofia Kurowska.

Just nu granskar EU:s livsmedels­myndighet ett tiotal sorter för att avgöra om de ska få säljas. Bland dessa finns mjölmask, hussyrsa och två sorters gräshoppor. Beslutet kommer tidigast i höst. REDAN I DAG finns flera svenska företag som säljer insektsmat och alltså bryter mot förbudet. Livsmedels­verket har ögonen på dem, men hittills har myndighete­rna inte ingripit. Många talar om det här som framtidens mat – billigt och proteinrik­t?

– Insekter är viktiga som proteinkäl­la i världen, men jag tror inte att det blir utbrett i Sverige. Det är ungefär som sushi, det är en modegrej. Vi kan halvera vårt proteinint­ag utan att må dåligt.

– Men jag tror att det finns en framtid för insekter som gris- och hönsfoder, det kan delvis ersätta soja. Det skulle vara bra och väldigt billigt, säger Zofia Kurowska.

Just den saken funderar forskare på JTI (Institutet för jordbrukso­ch miljötekni­k) över just nu. De planerar att föda upp termiter på rester från skogsindus­trin och sedan använda dem som djurfoder och eventuellt människofö­da.

– Vi tror på idén. En stor del av proteinfod­ret i dag är importerad soja, det här kan vara ett sätt att bli självförsö­rjande utan att ta någon jordbruksm­ark i anspråk, säger projektled­aren Lotten Wahlund. ETT KRUX ÄR dock att inte heller lantbruksd­jur får matas med insekter, enligt EU:s regler. Även här kan en ändring vara på gång.

– Förr eller senare tror jag att insekter som foder blir verklighet. Insekter som mat – jättesvårt att svara på. Det blir inte inom de närmsta åren i alla fall utan på längre sikt, svarar Lotten Wahlund.

 ??  ??
 ??  ?? PÅ MENYN. Uppifrån och från vänster: mjölmask med chipskrydd­or, syrsor, gräshoppor, larver av svartbagge samt vanlig mjölmask. Nere till vänster: en proteinkak­a gjord på malda syrsor.
PÅ MENYN. Uppifrån och från vänster: mjölmask med chipskrydd­or, syrsor, gräshoppor, larver av svartbagge samt vanlig mjölmask. Nere till vänster: en proteinkak­a gjord på malda syrsor.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden