Politik bör lämnas utanför rätten
Nämndemän särbehandlar. Det visar en aktuell studie från Handelshögskolan i Göteborg. Efter att ha gått igenom 950 fall vid Göteborgs tingsrätt kunde man konstatera att nämndemäns politiska tillhörighet påverkar domslut. Till exempel fälldes åtalade med arabiskkling-ande namn betydligt oftare om en av nämndemännen var sverigedemokrat. Likaså var det vanligare med en fällande dom i mål där offret var kvinna om det fanns en vänsterpartist bland nämndemännen.
Än så länge har det forskats ganska lite på det här området. Men om resultatet från Handelshögskolans studie framöver visar sig vara signifikant för domstolsväsendet som helhet är det tvunget att återigen lyfta frågan om nämndemammakåren. Det är tveksamt om dagens system där nämndemän nästen enbart utses bland politiker, trots att uppdraget är opolitiskt, är hållbart.
Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi, påpekar i en intervju i GP: ”Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte av juryns egenskaper, som etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet”.
MED UTGÅNGSPUNKT I det är det inte rimligt att människor låter personlig ideologi ta över i en situation där de är satta att vara det omgivande samhällets representanter i rätten. En nämndeman skall se till att domstolens avgöranden ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet, inte driva partipolitik. Det har tidigare visat sig även finnas andra problem med politiskt tillsatta nämndemän. Till exempel är bara knappt fyra procent av svenskarna medlemmar i ett parti, därmed kommer en stor majoritet aldrig i ifråga för uppdraget. Likaså kan man ifrågasätta nämndemännens höga medelålder vilken ofta kommer sig av att partierna använder nämndemannaposter som tack för lång och trogen tjänst.
NÄMNDEMANNAUTREDNINGEN som presenterades sommaren 2013 föreslog bland annat att man skulle bredda rekryteringen. Än har inget hänt. I värsta fall innebär det att det i detta nu avkunnas ett stort antal domar vilka i hög grad lutar sig mot politik och inte juridik.